Kråka, Corvus corone cornix



Markberedning

Skogar 3
Skogsekosystem i Sverige

Biologisk mångfald i skogen

Skogstyper i Norden Skogsbruk på gott och ont Skador och skadegörare


Skogsbruk på gott och ont

Skogsbruk väcker ofta känslor. Skogen som naturmiljö är verkligen pressad i många länder och inte minst i Sverige. Ofta pratar man om preblemen med skogsbruk i tropikerna. Det handlar i grunden om att skogarna inte kan komma tillbagka till det uteseende och den artsammansättning den hade innan avverkningen skett. Ofta tas de tidigare skogklädda markerna i anspråk för palantageskogsbruk, oljepalmplantager eller för betesdrift med köttdjur.

I Sverige finns flera problematiska delar med modernt skogsbruk.

Kalhyggesbruk

Plantering av gran dominerar stort

Minskad mängd död ved

Fragmentering av ekosystem

Storskalig plantering av främmande arter

"Alternativa" metoder


Kalhyggesbruk

Trakthyggesbruk, som termen lyder, resulterar i kalhyggen och har varit den dominerande skogsbrukstypen sedan 1950-talet. Metoden innebär att man med vissa undantag tar bort alla träd från en yta. Ibland lämnas fröträd av främst tall för att underlätta föryngringen av ny skog

Kalhygge låter inte så snyggt så en rad andra benämningar används för att dölja det faktum att det handlar om ett kalhugga området. Föryngrings och slutavverkning är vanliga begrepp som används.

Hög kapacitet

Vad finns det då för skäl till att använda en så kritiserad metod? Pengar naturligtvis. Det är skogsmaskiner som står för avverkning och skotning (utkörning av stockarna) och därför är kapaciteten på maskinerna mycket höga jämfört med att arbeta manuellt. De är verkligen lönsamma under förutsättning att de körs kontinuerligt och inte behöver flytta sig långa saträckor, varken mellan träden de tar ned eller platser för avverkning. Hela kedjan från avverkning till massafabriker och sågverk är anspassad för stordrift.

Kraven och arbetsmiljön inom skogsbruket har lett fram till maskiner som förfinats alltmer ur ekonomisk synvinkel. Det har i kombination med kalavverkning som metod lett fram till att man vill ha ett jämn bestånd att hugga ned. Det gör det önskvärt att svenska skogar blir alltmer likartade, lika stora träd på jämna avstånd.

Det finns kritiker av systemet som menar att den som tjänar minst på det utvecklade skogsbruket är markägaren som "bjuder" på träden alla andra jobbar med och tjänar pengar på.



Markskador

De flesta skogsmaskiner är mycket tunga. Därmed ger de stora skador på mark som är vattenrik. Det är inte endast myrmark det handlar om utan i övrigt fast mark på finkorniga jordar eller jordar med högt humusinnehåll som maskinerna orsakar kraftiga spår i.

Ett annat problem med körningen i skogen är att kvicksilver som finns bundet i humus börjar röra på sig. Halterna kan stiga hundrafalt i vattnet som fyller hjulspåren. Det rinner sedan vidare ut i bäckar och sjöar. Det kan vara en förklaring till att det är så höga halter av kvicksilver i gäddor som lever i skogssjöar.

Markskador vid markberedning

Markberedning utförs i syfte att skapa gynnsamma förutsättningar för frön att gro och för att små plantor skall gynnas i en känslig fas. Snytbaggeangreppen kan minskas med markberedning. Baksidan är att marken förändras och görs ojämn. I vissa fall har fornlämningar och kulturlämningar från nyare tid skadats

Plantering

På de flesta platser i södra Sverige etableras ny skog ganska snabbt även om man inte planterar efter en kalavverkning. Anledningen till att man trots det planterar de flesta hyggen beror på följande saker:

1) Snabbt få igång trädtillväxten

2) Snabbt få igång den önskade trädarten, oftast gran

3) Snabbt få igång gran även på tallmarker, egentligen inte önskvärt men man vågar inte chansa

4) Åstadkomma ett jämnstort , likåldrigt bestånd

5) Byte av trädslag, Vill man få en ekskog på tidigare granåker kan man inte lita på nötskrikor

Minskning av död ved

Död ved är numera en bristvara i skogen. För att garantera alla naturligt förekommande oirganismer en livsmiljö krävs att det förekommer död ved i alla storlekar i skogen.

 

Fragmentering av ekosystem

Vid maskinell avverkning ökar lönsamheten med ökad areal. Det leder till att stora områden avverkas per tillfälle jämfört med förhållandena tidigare i historien. Det moderna sättet att bruka skog leder till att de lämpliga miljöerna för olika växt och djurarter hamnar glesare i landskapet. Mindre populationer som lever åtskilda riskerar att slås ut.

 

Främmande arter

Sitkagran och hybridasp

Contorta

"Alternativa" metoder

När arbetet utfördes med timmersvans och utkörningen gjordes med häst koncentrerade man sig på de ekonomiskt intressanta träden och lät de som inte var stora nog stå kvar. Plantering var ett praktiskt taget okänt begrepp och behövde heller inte användas. Även i en liten lucka eller gles skog sker en viss föryngring. (>>Lucka)

Naturkultur av Mats Hagner "Lärobok i Naturkultur"