Svenska skogar

Skogar

Fjärilar

Fjärilar

Liljekonvalj

Växter

 

 

 

 

 

 

Mindre flugsnappare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Livets historia

Livet på jorden uppstod troligen för ca 4 miljarder år sedan. De första organismerna var enkelt byggda bakterieliknande celler. De var autotrofa men saknade förmåga till fotosyntes. Det finns olika teorier om vilken miljö de levde i. En möjlighet är att de fanns vid heta källor på havsbottnen där de livnärde sig på gaser som strömmade ut från jordens inre. En annan hypotes är att de uppstod i sprickor i berggrunden där man än i dag kan hitta bakterier som använder vätgas som energikälla.

Celler

Alla levande organismer byggs upp av celler. Celler finns av två olika typer, prokaryota och eukaryota.

Jämförelse mellan olika typer av celler

Växtceller och djurceller är mycket större än bakterieceller. De har en mer komplex uppbyggnad med cellorganeller och avgränsad cellkärna. Djurcellen saknar cellvägg och är därmed mer formbar än de andra.

Bakterier och de bakterieliknande arkéerna består av prokaryota celler. Dessa saknar cellkärna som finns hos högre organismer. Alla processer som bakterier utför sker i en och samma vätska omgiven av ett cellmembran. Utanför membranet finns en hårdare cellvägg. Alla prokaryoter är encelliga, men vissa arter kan bilda kolonier där flera celler hänger ihop. Bakterier är organismer som finns runt, på och i oss hela tiden. De flesta prokaryoter lever som nedbrytare i jord eller vatten och är mycket viktiga för cirkulationen av grundämnen. Arkéer kallades tidigare arkebakterier, men skiljer sig så mycket från bakterier att man numera placerar dem i en egen grupp. Mycket tyder på att arkéerna är den äldsta livsformen på jorden. Många arter trivs i extrema miljöer. Vissa arkéer lever i mycket hög salthalt medan andra finns i varma källor på havsbottnen. De är anpassade för att leva i 105-gradigt vatten som är flytande vid det tryck som råder vid havsbottnen.

Eukaryota celler finns hos alla övriga organismer. Alger, svampar, djur och växter har eukaryota celler. Dessa är större än bakterieceller och har en avgränsad cellkärna där kromosomerna ligger. De har också små cellorganeller, membranblåsor med specialiserade uppgifter. Kloroplaster och mitokondrier är exempel på cellorganeller. Fotosyntesen hos växter och alger sker i kloroplaster och cellandningen sker i mitokondrier. Eukaryota organismer har under evolutionen gett upphov till flercelliga varelser.

Virus består inte av celler och det är oklart om de ska räknas som levande eftersom de inte uppfyller alla kriterier på liv. De har ingen egen ämnesomsättning utan är beroende av levande celler som de infekterar.

Fotosyntes ger syre

Vissa av bakterierna utvecklade förmågan att utnyttja solenergin genom fotosyntes. När detta skedde är inte känt. De äldsta spåren av liv är ca 3,5 miljarder år gamla och består av sedimentklumpar, stromatoliter, som har bildats av blågröna bakterier. Liknande organismer finns fortfarande i Australien.

Syrgas bildas som en biprodukt vid fotosyntes. Det var till stor del de blågröna bakterierna som skapade en atmosfär med syrgas. När syrehalten ökade kunde nedbrytningen av kolhydrater bli effektivare genom cellandning. Nya typer av bakterier utvecklades som levde av de autotrofa, blågröna bakterierna. Så småningom uppstod encelliga eukaryota organismer med cellkärna och cellorganeller.

Växtceller - vattenpest

I cellerna syns de gröna kloroplasterna och cellväggarna. Cellkärnan är svår att se utan färgning av cellerna. Cellväggen består av cellulosa och ger växtcellen en bestämd form.

Flercelliga organismer

De första kolonibildande organismerna liknade antagligen de kolonilevande grönalger som finns nu. I en koloni är varje individ encellig och samarbetar inte mycket med sina grannar. Primitiva cellkolonier har utvecklats till flercelliga djur och växter. Sådana har specialiserade celler och organ som sköter olika uppgifter.

För 600 miljoner år sedan tycks utvecklingen av djur ha tagit ett snabbt språng. En trolig orsak var att syrehalten ökade. De flesta av de nu levande djurgrupperna dök då upp för första gången.

Fram till för ungefär 500 miljoner år sedan fanns livet i stort sett bara i vatten. I och med att syrgashalten i atmosfären steg utvecklades ozonlagret. Tack vare ozonet minskade den farliga UV-strålningen vilket gjorde det möjligt för djur och växter att leva på land.