Svenska skogar

Skogar

Fjärilar

Fjärilar

Liljekonvalj

Växter

 

 

 

 

 

 

Mindre flugsnappare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

new york

Ett hållbart samhälle

Ett mänskligt samhälle fungerar som en del i det omgivande ekosystemet. Vi är beroende av de resurser jorden förser oss med. Ekosystemen på jorden utför tjänster åt oss genom att kretsloppen ger oss rent vatten och ren luft. Marken kan odlas tack vare att det finns små organismer som bryter ned organiskt material till ämnen som växterna kan ta upp. Avfallsämnen tas om hand och oskadliggörs. Allt detta kan fungera endast om vi inte använder mer resurser än vad som kan återskapas.

Hållbarhet

Gro Harlem Brundtland, som tidigare var statsminister i Norge, fick år 1983 i uppdrag av FN att ta fram ett underlag för global säkerhet. Brundtlandkommissionens rapport blev klar år 1987.


En hållbar utveckling tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

Brundtlandkommissionen, 1987


Globala miljöhot lyftes fram och man poängterade behovet av att framtidens ekonomiska tillväxt måste vara kopplad till en hållbar utveckling. Rättvis handel mellan den rika och den fattiga delen av världen fördes fram som ett viktigt mål. Hållbar utveckling består av tre delar:

Ekologisk hållbarhet

Social hållbarhet

Ekonomisk hållbarhet

De tre delarna har samband med varandra. Det finns en risk för att om man ensidigt försöker uppnå utveckling inom ett delområde så går det ut över de andra. Under lång tid har många länder prioriterat ekonomisk utveckling. Naturresurser har överutnyttjats och klyftorna mellan rika och fattiga länder har ökat.

Behov och resurser

Alla människor över hela jorden har en önskan om ett gott liv. Enligt FN:s konvention om mänskliga rättigheter har alla människor rätt till bland annat en tillfredsställande levnadsstandard. I den rika delen av världen finns stora möjligheter att tillgodose de grundläggande behoven. Mat och vatten räcker till och även om energipriserna ökar är det inget som allvarligt inverkar på levnadsstandarden. För en stor del av jordens befolkning är situationen inte lika bra. År 1999 passerade världens befolkning 6 miljarder. Hösten 2011 passerades 7 miljarder, och ökningen fortsätter. Hur ska alla människor kunna få vad de behöver utan att vi överutnyttjar jordens resurser?

Man brukar skilja mellan ändliga och förnybara resurser. Vi kan aldrig bygga ett hållbart samhälle på användning av ändliga resurser. De kommer förr eller senare att ta slut. Även när det gäller förnybara resurser måste vi vara försiktiga så att vi inte tar ut mer än vad som återskapas. Att avverka mer skog än vad som växer upp eller att fiska upp mer fisk än vad ekosystemet tål är inte hållbart. De grundläggande naturresurser vi måste använda på ett uthålligt sätt är:

Energikällor

Jordbruksmark

Rent vatten och ren luft

Råvaror i form av grundämnen

Ekosystem



Energi

Den första energikälla som människan började använda var ved. Efterhand lärde vi oss att utnyttja allt fler energi­källor för att öka produktionen av varor och livsmedel. Energibehovet ökar hela tiden i takt med att jordens befolkning ökar. Vi är beroende av energi för att framställa och transportera allt vi behöver. Vilka energikällor kan vi använda i ett hållbart samhälle? Dessa frågor studeras närmare i ett senare kapitel.

Mark och vatten

Ett uthålligt jordbruk bygger på metoder som inte långsiktigt utarmar jorden. Stora områden hotas av markförstöring till följd av skogsskövling, torka, intensivt bete eller konstbevattning. Det finns många metoder för att motverka markförstöringen. Som exempel kan nämnas plantering av trädridåer, terassodling och olika tekniker för plöjning och dränering. En viktig uppgift inför framtiden är att öka kunskaperna om hur ett uthålligt jordbruk kan utformas utifrån de betingelser som råder på olika platser.

Vatten är en bristvara för en stor andel av jordens befolkning. Det finns ett tydligt samband mellan vattentillgång och risk för markförstöring. På många platser sjunker grundvattennivån till följd av alltför stort uttag av vatten. En långsiktig lösning kan komma att innebära att vatten via kanaler och ledningar transporteras från de områden där nederbörden är riklig.

Råvaror och avfall

Tidigare beskrevs hur grundämnen i naturen cirkulerar i kretslopp. I ett ursprungligt jägare- och samlare­samhälle är miljöpåverkan liten. Det man behöver hämtas från närområdet och det avfall som uppstår lämnas på platsen. Allt som kan brytas ned återförs på ett naturligt sätt till kretsloppet. I industrisamhället är kretsloppen delvis ersatta av materialflöden. Råvaror, mat och andra varor transporteras över långa avstånd. Restavfall återförs inte till den plats det kom ifrån utan tas om hand i städerna om det inte bara släpps ut i atmosfären eller vattendragen. Inom EU tillämpas en "trappa" för hur avfall ska hanteras. Denna syftar till att så lite material som möjligt ska hamna på våra soptippar. EU:s avfallstrappa består av fem steg.

Minimera uppkomst av avfall

Återanvändning av produkter

Återvinning av material i avfall

Utnyttjande av energi i brännbart avfall

Deponering på soptipp

Det första steget innebär att vi inte använder mer råvaror än nödvändigt. Laga inte mer mat än vad som går åt och undvik onödiga förpackningar. För att undvika deponering på soptipp är det nödvändigt att avfallet sorteras. Om produkten inte kan återanvändas, som t.ex. en tomflaska, ska man i första hand återvinna materialet. I vissa fall är det omöjligt eller opraktiskt att återvinna materialet. Då kan det vara bättre att elda upp det och ta vara på energin. Det kan hända att sorterat material, som mjukplast och trä, blandas vid förbränningen. Det är ändå en stor fördel att det som ska brännas är sorterat. Osorterade sopor kan innehålla batterier och metall. Mängden giftiga ämnen som kommer ut i rökgaserna är mindre vid förbränning av sorterat avfall.

Ekologiskt fotavtryck

Begreppet ekologiskt fotavtryck används för att ge en uppfattning om hur jordens resurser fördelas. Fot­avtrycket ger ett mått på hur mycket resurser i form av föda, råvaror och energi som förbrukas och hur mycket avfall som produceras av människorna i ett land. Det ekologiska fotavtrycket anger det antal hektar som krävs för att framställa alla resurser och neutralisera allt avfall för en individ. Fotavtrycket för en genomsnittlig svensk är 7,2 hektar. Vi ligger därmed på sjätte plats i listan som toppas av USA och Förenade Arabemiraten med ca 10 hektar. Längst ned finns länder som Afghanistan och Somalia med mindre än 0,5 hektar. Man har beräknat att 1,7 hektar är den yta som varje individ på jorden kan använda utan att resurserna överutnyttjas. Nu ligger genom­snittet på 2,2 hektar. Överutnyttjandet är inte hållbart och leder till att jordens ekosystem utarmas. Om alla på jorden hade samma livsstil som vi i Sverige skulle jorden behöva vara fyra gånger större än den är. Att det genomsnittliga fotavtrycket blir allt större i många länder beror till stor del på att resandet ökar och att allt fler väljer att äta en kost med mycket nöt- och fläskkött. Livsmedel som kött och mejeriprodukter är mer resurskrävande än vegetabilier. Långa resor och transporter av varor förbrukar mycket energi.

handmjölkning

Självhushållning

I det gamla bondesamhället fanns inga stora överflöd. Vädret påverkade tillgången på mat och ibland uppstod brist. Anna Malkolmson i Bullaren var rädd om varje droppe mjölk. ca 1920