Svenska skogar

Skogar

Fjärilar

Fjärilar

Liljekonvalj

Växter

 

 

 

 

 

 

Mindre flugsnappare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Samhällets sårbarhet

I det gamla bondesamhället visste man att goda år kunde följas av dåliga och man var tvungen att ha en långsiktig planering. Lokalsamhället var självförsörjande på nästan alla basvaror liksom på energikällor. Nu handlas alla varor på en internationell marknad där den som kan producera en vara effektivast vinner slaget om konsumenterna. Matproduktionen är en del av denna marknad. Sverige är beroende av att importera många varor genom att vi inte är självförsörjande. Vi importerar bland annat fosfor till konstgödning, bensin och diesel till fordon samt en stor del av våra textilvaror. Den ekonomiska och sociala utvecklingen i världen gynnas av det ökade handelsutbytet mellan länderna. I många fall innebär det även att man kan spara på resurser när industriell tillverkning kan koncentreras till färre platser. Något som vi inte kan bortse ifrån är dock att samhällets sårbarhet ökar när vi måste förlita oss på import av produkter som är nödvändiga för vårt moderna samhälle. Vi är beroende av billiga transporter som idag baseras på fossila bränslen. Hur går det när oljan blir allt dyrare och tillgången inte räcker till för de behov som finns?



Miljöns bärkraft

Ju större befolkning jorden får desto mindre andel av alla resurser kan varje människa göra anspråk på. När människan levde som jägare och samlare var världens totala befolkning troligen ungefär 10 miljoner. Miljöns bärkraft begränsade antalet människor och om vi blev för många minskade mängden näring till var och en vilket gjorde att fler dog. På så sätt reglerades antalet människor på samma sätt som när bärkraften i ett ekosystem sätter ett tak för hur många individer av en viss djurart som kan finnas på en plats. Genom att odla växter och föda upp djur höjde människan bärkraften och befolkningen kunde bli större utan att undernäring blev följden. Man ersatte vilda växter och djur med sådana arter som var användbara för människan. Befolkningen tros ha ökat till 300 miljoner på grund av bondekulturen. I bondesamhället kunde man föda mellan 20 och 50 människor per km2 jämfört med 1 per km2 som gäller för jägare- och samlaresamhällen. Nästa steg som gjorde att befolkningen kunde stiga kraftigt var den industriella revolutionen som ­startade i England omkring år 1750. Industriell utvinning av metaller sänkte priserna på redskap och jordbruket kunde mekaniseras. Därmed ökade jordbrukets avkastning. Den fortsatta industrialiseringen har gradvis höjt bärkraften ytterligare genom att allt fler länder har fått ett effektivt jordbruk. Bärkraften kan både öka och minska. Ett kallare klimat sänker bärkraften eftersom den biologiska produktionen minskar. Även ett överutnyttjande av förnybara naturresurser kan leda till att bärkraften sänks. Om marken odlas alltför intensivt kommer skördarna att minska när jorden utarmas på näring. Var den nuvarande bärkrafts­nivån ligger är svårt att säga eftersom jordens befolkning fortfarande ökar.

Antalet människor under 100 000 år

Miljöns bärkraft har stegvis ökat under mänsklighetens historia. De två största förändringarna har skett genom jordbruk och industrialisering.

Problemen visar sig först när brist på resurser uppstår. Om Nordamerika och Europa drabbas av torka samma år kommer kanske matproduktionen inte att räcka till i ett läge där 7 miljarder människor skall mättas. Reservkapaciteten är då borta.