Svenska skogar

Skogar

Fjärilar

Fjärilar

Liljekonvalj

Växter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Målet om ett hållbart samhälle kan kännas avlägset och svårt att uppnå. Många frågor är så komplicerade att de måste lösas genom att flera länder ingår avtal. FN har stor betydelse för avtal inom miljö­området. Det finns också mycket att göra på nationell och lokal nivå. Politiker kan styra utvecklingen i önskad riktning med hjälp av skatter och avgifter samt genom att ge ekonomiskt stöd till forskning och annan verksamhet som leder till att hållbara alternativ tas fram. Var och en av oss kan göra en hel del för att minska vårt eget ekologiska fotavtryck. Framtiden formas av de många små och stora beslut som fattas av oss människor som nu lever på jorden. Det viktigaste kanske inte är hur lång tid det tar att uppnå målet. Det som har betydelse på lång sikt är att vi färdas i rätt riktning.


Miljöavtal

Stockholmskonferensen 1972

I Stockholm hölls år 1972 den första FN-konferensen med fokus på miljöfrågor. Efter konferensen tog FN fram ett miljöprogram. Sedan dess har flera konferenser ägt rum som har resulterat i handlingsplaner och strategier inom flera miljöområden. För många människor blev mötet den första väckarklockan om att det fanns en miljöproblematik att ta ställning till.

Montrealprotokollet 1987 - Ozonskiktet

Mötet i Montreal hölls med anledning av de oroande forskningsresultat som visade sambandet mellan freoner och nedbrytning av ozon. Nästan alla nationer har undertecknat protokollet, vilket i praktiken innebär att de mest ozonskadande ämnena inte längre används. Montrealprotokollet visar att internationellt samarbete kan lösa globala miljöproblem.

Rio de Janeiro 1992 - Agenda 21

Efter Brundtlandkommissionens rapport om hållbar utveckling stod det klart att världen behövde ett nytt regelsystem för att klara utmaningarna inför det 21:a århundradet. Representanter för världens länder samlades i Rio de Janeiro år 1992. Vid mötet enades man om flera principer. Enligt försiktighets­principen ska man utgå ifrån att ett ämne är skadligt tills man har bevisat att det är ofarligt. Substitutions­principen säger att miljöfarliga ämnen om möjligt ska bytas ut mot mindre skadliga ämnen. En tredje princip anger att förorenaren är den som ska betala för rening som krävs i samband med utsläpp. Man tog också fram en handlingsplan som fick namnet Agenda 21.

Kyotoprotokollet 1997 - Klimatfrågan

Konferensen i Rio resulterade i en överenskommelse om att begränsa människans klimatpåverkan. Hur detta skulle ske var dock inte klart. År 1997 träffades man i Kyoto för att diskutera världens utsläpp av växthusgaser. Man upprättade ett avtal som anger att industriländernas utsläpp av växthusgaser år 2012 skall vara 5,2 % lägre än det utsläpp man hade år 1990.

Johannesburg 2002

Konferensen i Johannesburg var en uppföljning av mötet i Rio de Janeiro tio år tidigare. Avsikten var att ge förslag på åtgärder för att uppnå en hållbar utveckling i enlighet med Agenda 21. Många områden behandlades, bland annat vatten och sanitet, förnybar energi, hälsa, jordbruk, biologisk mångfald och handel. Tyvärr lyckades man inte enas om så många konkreta förslag. En av de punkter man kom överens om var målet att till år 2015 halvera antalet människor som inte har tillgång till rent vatten.

Sveriges miljömål

Sveriges riksdag har beslutat om 16 prioriterade miljömål med 72 delmål. Delmålen uppdateras ibland och under 2008 kommer antagligen antalet delmål att bli 70. Målen ska vara uppnådda till år 2020 för att man inte vill överlåta till nästa generation att lösa problemen. Undantaget är klimatmålet där gränsen är satt till år 2050. Syftet med miljömålen är att:

främja människors hälsa

värna den biologiska mångfalden och naturmiljön

ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena

bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga

trygga en god hushållning med naturresurserna

Nio av miljömålen kommer troligen inte att kunna uppnås till år 2020. Även om detta är nedslående är det ändå tydligt att situationen utvecklas till det bättre inom de flesta områden. Det finns många delmål som kommer att uppnås. Luften blir allt renare, utsläpp av försurande ämnen minskar och vi har bättre kunskaper om miljöproblemen. Endast ifråga om klimatpåverkan genom utsläpp av växthusgaser finns en tydlig försämring. På webbsidan Miljömålsportalen finns en lista med indikatorer som visar trenden för olika delmål. De 16 miljömålen finns även på lokal och regional nivå för varje län. De regionala delmålen skiljer sig från de nationella och i vissa fall kan något av målen uppnås för en region men inte för Sverige. Miljömålen om försurning och övergödning bedöms vara lättare att uppnå i Norrbottens län än för riket som helhet. Vissa av målen kan knappast uppnås regionalt eftersom det krävs internationella insatser. Ozonskiktet över Norrbotten påverkas inte nämnvärt av vad man gör i Norrbotten.

Konsumentens makt

Sedan problemen med miljögifter började uppmärksammas har det funnits ett växande intresse för miljövänliga alternativ. Många vill undvika mat och andra varor som bidrar till försämrad miljö. Hur ska man då veta vilka varor som är bäst för miljön? För att underlätta valet för konsumenten har det skapats olika system för märkning av produkter.

Miljömärkning

Under senare år har många producenter valt att ansluta sig till någon miljömärkning för att öka sin försäljning till miljömedvetna konsumenter. Ett av de mest kända märkena i Sverige är KRAV. Matproducenter som är anslutna till KRAV förbinder sig bland annat att inte använda kemiska bekämpningsmedel och konstgödning. Dessutom finns regler för hur djurhållningen skall skötas. Djuren ska kunna leva ett så naturligt liv som möjligt. De ska ha möjlighet till utevistelse och föda som är anpassad efter djurens naturliga behov. KRAV arbetar också med att ta fram kriterier för klimatmärkning av livsmedel. Med hjälp av dessa ska konsumenterna kunna välja mat som ger låga utsläpp av växthusgaser. Bra Miljöval är en märkning som har tagits fram av Svenska Naturskyddsföreningen, SNF. Märkningen omfattar många olika typer av varor och tjänster. Elektricitet räknas som Bra Miljöval om den är producerad med förnybara energikällor som sol, vattenkraft, vindkraft och biobränsle. Även transporter, hushållskemikalier, hygienartiklar, papper och textil kan märkas. Miljömärkningen Svanen är ett officiellt märkningssystem inom Norden. Tanken är att utvecklingen mot ett hållbart samhälle ska drivas på genom att kraven för att få märket hela tiden skärps. Svanenmärkningen omfattar 66 olika typer av produkter. Det som bedöms vid en ansökan om märkning med Svanen är användning av miljöskadliga ämnen, utsläpp och avfallshantering samt hur mycket energi och andra resurser som förbrukas. Det finns ingen garanti för att en Svanenmärkt produkt är direkt "miljövänlig". Märkningen innebär att den är mer miljöanpassad än andra produkter av samma typ. Det ställs även krav på kvalitet. EU-blomman fungerar på ungefär samma sätt som Svanen, fast inom hela EU. EU-blomman kommer också att omfatta klimatmärkning. Vissa märken, som Världsnaturfondens panda, säger inget om produktens kvalitet eller miljöpåverkan. Företaget som producerar varan har fått tillstånd att använda märkningen genom att de ger ett ekonomiskt bidrag till organisationens verksamhet.

Rättvisemärkning

Ett hållbart samhälle handlar inte bara om en livsstil som inte skadar miljön. Vi måste även uppnå en rättvis fördelning av jordens resurser. Ett steg i denna riktning är att medvetet välja produkter som har tillverkats på ett sådant sätt att mänskliga rättigheter inte åsidosätts. Det övergripande syftet med rättvisemärkningen är att åstadkomma en positiv ekonomisk utveckling i fattiga länder. Bönder och lantarbetare ska få bättre arbetsförhållanden och en rimlig betalning för sitt arbete. Barn ska få gå i skolan i stället för att tvingas arbeta och bidra till familjens försörjning. Rättvisemärkta varor är i de flesta fall dyrare än andra alternativ. Detta är helt naturligt med tanke på att det inte går att pressa priset på en vara lika mycket om det ställs krav på goda levnadsvillkor för dem som arbetar i produktionen. Märkningen omfattar idag mest livsmedel som bananer, kaffe och ris. Det finns även bomullstyger och fotbollar med märkningen. Utbudet ökar hela tiden och bland de nya varorna kan nämnas rättvisemärkt läsk med colasmak.

 

Epilog - Göteborg, 10 feb 2064

Alex tittar upp från frukostbordet när hans mamma Sonja kommer in i köket och knäpper på den elektroniska tidningen på väggskärmen. Huvudnyheten för dagen är invigningen av ännu ett stort vattenmagasin i Himalaya. Någon från FN håller ett högtidligt tal om hållbar utveckling och nyttan av att ett stort nybyggarområde i Kazakstan nu får tillgång till vatten. Till följd av klimatförändringarna har många länder blivit beroende av konstbevattning och rent vatten är en handelsvara. De pipelines som tidigare användes för transport av olja och gas, fraktar nu vatten från områden med vattenöverskott till torrare platser. "Leyla kommer hem i sommar och följer med på semesterresan", berättar Sonja och börjar knappa in dagens matbeställning på kylskåpsdörren där displayen varnar för att mjölken nästan är slut. Familjen har beslutat att årets resa ska gå till Turkiet. Alex ser fram emot att få se många av Europas länder genom tågfönstret. Alex storasyster Leyla arbetar som ingenjör vid den stora solcellsanläggningen i Algeriet (numera ett EU-land). Det mesta av elektriciteten som produceras används för att framställa den vätgas som förbrukas av Europas bilar. Sedan man slutat med bensin i bilarna är det vätgasdrivna bränsleceller som utnyttjas. Leyla utvecklar en ny teknik för lagring av vätgas i nanotuber av kol. "Nu måste jag åka! Presskonferensen i Stockholm börjar om två timmar. Vi ses i kväll!" Sonja skyndar iväg till tågstationen för maglevtåget. Resan till Stockholm tar en knapp timme. Sedan man fått fram billig teknik för supraledning har systemet med svävande magnettåg byggts ut. Flyget inom Europa har nästan helt upphört. Alex tar upp sin mobil och knappar fram dagens schema och skolans notiser. Första lektionen är inställd, visar meddelanderutan. Han hinner med att läsa på lite extra till naturkunskapsprovet efter lunch.