Kråka, Corvus corone cornix



Markberedning

Ekologi

Alla levande organismer samverkar med varandra och med sin miljö. Ibland är samverkan mellan två arter så viktig att båda dör om den ena försvinner. Det är av stor vikt att förstå hur icke-levande faktorer, som klimat och näringstillgång, sätter gränserna för både ekosystem och enskilda arter. Med tanke på den klimatförändring som nu sker blir denna kunskap allt viktigare. Människan ingår i ekologiska samspel som vilket annat djur som helst. Skillnaden är bara att vi har större förmåga än andra djur att påverka vår omgivning medvetet.



Ekologi - huvudsida 2 Ekologiska begrepp 3 Näringskedja 4 Flöden och kretslopp
5 Kolets kretslopp 6 Kvävets kretslopp 7 Fosforns kretslopp 8 Syrets kretslopp

Inledning

Solen går upp över horisonten. Ännu är det svalt i morgon­luften, men om några timmar kommer temperaturen att ha stigit till över 30 ˚C. Här ute på Stora Alvaret på Öland överlever endast de arter av växter och djur som har anpassat sig till den ojämna tillgången på vatten. På våren är Alvaret översvämmat, men nu i mitten av juli är vattensamlingarna borta. De växtarter som finns här kan överleva på olika sätt. En del, som stenkrassing, nagelört och råttsvans, blommar tidigt om våren, sätter frö på någon vecka och vissnar sedan ned. Fröna hamnar på marken, gror på hösten och övervintrar som små plantor. När värmen sedan kommer på våren är de beredda på en kort växtsäsong. En del växter har kraftiga rötter som letar sig ner i sprickor och hittar vatten längre ned i marken. En ­annan fördel med dessa rötter visar sig på hösten och vintern. Regnet har då blött upp det tunna jordlagret och frosten gör att de lösa lagren ovanpå kalkstens­hällen rör sig kraftigt. Eftersom ölandssolvändan "borrar" ner rötterna i sprickor sitter den säkert trots att jorden under den rör på sig.

Stora Alvaret på Öland

Alvaret är en stäppliknande miljö som ställer stora krav på de växter och djur som lever där.
De gula blommorna i förgrunden är ölandssolvända. Längre bort syns vit fetknopp med röda blad.

En annan anpassning finns hos fetknoppen som utnyttjar sina blad till att spara vatten i. Efter ett regn suger växten upp vatten och lagrar det i bladen som sväller upp, därav namnet fetknopp. Arten har dessutom en speciell typ av fotosyntes som gör att den förlorar mindre vatten än andra växter. Klyvöppningarna hålls öppna på natten när luftfuktig­heten är högre och temperaturen lägre. Avdunstningen från bladen blir därmed mycket mindre än om klyvöppningarna hade varit öppna mitt på dagen.



Även djuren har anpassningar för att fungera i miljön på Alvaret. Bladfotingar är kräftdjur som tidigt om våren kläcks i grunda vattensamlingar. De är populär föda för fisk och förekommer därför endast i små dammar utan fisk. Dammarna på Alvaret torkar ut på försommaren så inga fiskar klarar sig här och ­innan torkan kommer måste bladfotingarna ha lagt ägg. Äggen kan klara sig i uttorkade dammar i flera år.

Snäckor betar bakterier

Kalkhällen färgas mörk av blågröna bakterier. På natten betar hällsnäckor hällarna rena från bakterier och lavar. Under dagen sitter snäckorna nere i sprickorna och undgår på så sätt den mest uttorkande delen av dygnet.

Snäckor är kanske inte djur man associerar med torra platser, men på Alvaret lever arter som har funnit en lämplig livsmiljö. På vissa delar av Alvaret finns sprickor i berget som kallas karst. De kan vara flera meter djupa och nere i dessa sprickor är det alltid svalt och högre luftfuktighet än ovanför. Snäckorna sitter i sprickorna under dagen för att under natten röra sig uppåt och beta av de bakterier och lavar som växer på hällen.

Vad är ekologi?

Ekologi är läran om samspelen i naturen. Levande varelser är beroende av varandra, men även av den icke-levande omgivningen, den fysikaliska och kemi­ska livsmiljön. Faktorer som temperatur, nederbörd och tillgång till näringsämnen spelar stor roll. Olika miljöer ställer helt olika krav på de växter och djur som lever där. I ökenområden är vatten mycket mera sparsamt förekommande än i våra sydsvenska lövskogar. Det torra ökenklimatet påverkar även hur snabbt döda växter och djur bryts ned. Torkan gör att döda djur kan bevaras under tusentals år eftersom nedbrytarna inte klarar av att leva utan vatten. Ju snabbare nedbrytningen är desto snabbare blir näringen tillgänglig för nästa generation levande växter. Ekologiska anpassningar innebär också att individerna skall fungera socialt. Gräsandhanen är (i vårt tycke) vackert färgad för att vara intressant för honorna.

Gräsänder

Hane i praktdräkt till vänster och den väl skyddsfärgade honan till höger.

Dronten - ett exempel på symbios

På ögruppen Maskarenerna (Mauritius är den mest kända av öarna) i Indiska oceanen fanns fågelarten dront fram till slutet av 1600-talet. Arten utrotades av sjömän och nybyggare som inte hade några som helst besvär att fånga de orädda fåglarna. På öarna finns en trädart som det tills nyligen endast fanns mycket gamla exemplar av. Forskare intresserade sig för trädet eftersom det tycktes dömt till utdöende på grund av utebliven fortplantning.

dront

Utrotad fågel

Ett uppstoppat exemplar av dront finns på British Museum of Natural History, London.

Träden producerade gott om frön, men dessa grodde inte. Man visste sedan tidigare att vissa frön bara gror om de först får passera en tarmkanal. Man gav frön till kalkoner och testade grobarheten efter passagen genom magen. Det visade sig att hypo­tesen stämde och att grobarheten förbättrades. Man tror därför att trädet tidigare var beroende av att dronter åt dess frön. När dronten försvann kunde fröna inte längre gro. När arter har ett nära förhållande till varandra lever de i symbios. I det här exemplet är symbiosen till fördel för båda parterna, men så är inte alltid fallet.

Vad gör en ekolog?

Ekologiska undersökningar kan handla om att studera hur en fågelart lyckas med sin häckning under olika förhållanden. Forskare som studerar ­ekologi kan ha som mål att ta reda på varför vissa ­arter ökar medan andra minskar. Under 1960-talet slog ekologer larm om att de stora rovfåglarna inte längre fick fram några ungar och man upptäckte sambanden ­mellan miljögifter och fortplantningsförmåga. Detta ledde till att många giftiga ämnen förbjöds och efter det har miljön blivit renare.

Gråsparv är fortfarande en vanlig fågelart, men den har minskat kraftigt under senare år. Ekologer studerar nu arten för att ta reda på orsakerna till minskningen. Man misstänker att det är förändringar i dess livsmiljö som är orsaken.

Ekologer studerar också hur artsammansättningen av växter förändras på en betesmark när man övergår från kor till hästar. Eftersom insekter lever på olika växtarter kan man genom sådana studier förstå varför vissa fjärilsarter har blivit sällsynta under senare år. På 1960-talet var gifter det största problemet. Idag handlar det oftare om att artens hela livsmiljö håller på att försvinna.

Ringmärkning av brun kärrhök