Kråka, Corvus corone cornix



Markberedning

Skogar
Skogsekosystem i Sverige

Biologisk mångfald i skogen

Skogstyper i Norden Skogsbruk på gott och ont Skador och skadegörare


Skogsekosystem i Sverige

Skog är en av Sveriges viktigaste naturtillgångar. Innan jordbrukare röjde undan skogen täcktes i stort sett hela Sverige utom fjällkedjan av skog. I de områden där den bästa odlingsjorden finns är skogen nu huvudsakligen ersatt av åker. Efter istiden invandrade fjällbjörk, flera videarter och tall söderifrån. Granen vandrade in från nordöst. Klimatet blev gradvis varmare och fjällbjörken trängdes upp mot fjällkedjan allt eftersom fler trädslag spred sig norrut. Under stenåldern var klimatet varmare än nu och på den tiden fanns en del arter i våra skogar som nu återfinns i Mellaneuropa. För att alla arter skall kunna fortleva krävs att deras livsmiljöer finns kvar. Det är ingen idé att fridlysa vitryggig hackspett om man samtidigt röjer undan de lövträd den är beroende av. Vissa arter finns enbart i mycket gamla ekar som står glest, andra trivs bara i mörka och fuktiga raviner och några lever endast i brända björkar. Alla miljöer måste finnas samtidigt om inte vissa arter skall försvinna. Dessutom får det inte vara för långt mellan platserna med likartad miljö eftersom en del arter har svårt att sprida sig över långa avstånd. Nyckelordet är variation. Ju mer varierad skogen är desto fler arter kan den hysa. I skogen finns ofta flera skikt av växtlighet.

Trädskiktet består av stora träd.

Buskskiktet utgörs av mindre träd och buskar.

Fältskiktet finns nära marken och innehåller gräs, örter och ris. Ris är små vedartade växter som blåbär och ljung.

Bottenskiktet består av mossor och lavar som inte når så högt över marken.

Urskog, naturskog

I skogen på bilden domineras trädskiktet av tall och gran. Busk­skiktet utgörs av buskar som skogstry, hassel och måbär, men även unga träd. Fältskiktet innehåller blåbär, ormbunkar, linnéa och knärot. Bottenskiktet består mest av mossor. I andra växtsamhällen förekommer andra arter i de fyra skikten. Trehörna, Östergötland.



Succession

Om en fullvuxen skog blåser ned i en storm eller försvinner i en stor skogsbrand innebär detta starten för ny skog att växa upp. Innan skogen är tillbaka i samma skick som före stormen eller branden, kommer ett antal olika växtsamhällen att ha avlöst varandra. Fenomenet kallas succession. Vilken succession sker om en blåbärsgranskog brinner ned? Vid bränder dör nästan alla granar. Tallen har en tjock bark som gör att några träd klarar sig. Marken kommer efter branden att täckas av aska och kol. Kolet fungerar som "aktivt kol" och binder upp ämnen som blåbärsris och ljung avgett för att hindra trädens frön från att gro. Groningen är därför mycket bättre i den kolbädd som uppstår efter en skogsbrand än i det vanliga bottenskiktet. Branden gör även att de näringsämnen som fanns i växter och förna blir tillgängliga. De första organismer som etablerar sig efter en skogsbrand är svamp. Vissa svamparter lever enbart i bränd ved. Mossorna kommer efter svamparna och breder snart ut sig över de förkolnade stammar som ligger överallt.

Om branden inte varit alltför hård kommer blåbärsris och örnbräken upp igen eftersom rotsystemen finns kvar. Andra växter som ofta dominerar åren efter en skogsbrand är mjölkört och hallon. De gynnas av den ökade mängden näring och solljus. De första träden, pionjärträden, växer snabbt upp och utgörs oftast av björk, asp och tall. Deras frön sprids över stora områden så att de kan nå de öppna ytor som uppstår. Efter några år börjar granar att växa under björkarna. Under pionjärträden är klimatet mildare än på en plats utan träd. Små granplantor är känsliga för frost under våren när skotten börjar växa. Efterhand som granarna växer upp blir det mörkare på marken. Detta leder till att inga fler lövträd kan växa upp. När pionjärträden dör kommer skogen att bestå till största delen av sekundärträd, i det här exemplet gran. I takt med att skogen blir äldre kommer den att stabilisera sig och med tiden dör träd i en omfattning som balanserar produktionen. I detta stadium är produktionen lika stor som nedbrytningen och det sker ingen tillväxt av skogen. Nettoproduktionen är då noll och skogen har nått sitt klimaxstadium.

 

Succesionen i en skog från brand till ny klimaxskog.

  0-20 år 21-80 år 81-200 år
Växter Pionjärträdslag startar den nya skogen. Björk, asp och tall är vanliga. Gran och andra sekundärträdslag växer upp under skydd av pionjär­träden. Mot slutet finns gott om döda pionjärträd i skogen.

Sekundärträdslagen tar överhanden. Det finns många döda träd och därmed ljusluckor i skogen där pionjär­träd kan växa upp. Nedbrytningen är lika stor som tillväxten, vilket gör att ingen nettoproduktion sker.

 

Fåglar Orre finns på öppna marker och försvinner i takt med att skogen växer upp.

Järpe trivs i risiga skogar med många gömställen. När pionjär­träden dör finns mycket mat för hackspettar.

 

Tjäder är en fågelart som trivs i gamla skogar. Även järpe finns kvar i den varierade skogen.