Kråka, Corvus corone cornix



Markberedning

Alpina region



Lågalpin region

Direkt ovanför fjällbjörkskogen kommer den lågalpina regionen. Den börjar på ca 950 m.ö.h. i Dalarna och på ca 600 m i nordligaste Sverige. Regionen utmärks av fjällhedar och lågvuxna videbuskar. På vissa ställen där vatten silar över markerna kan hedarna ersättas av ängsvegetation.

Fjällhed med kråkris Videbältet
Vide i kanten av snölega Fjällhed med kråkris
 
Övre delen av lågalpin region väster om stekenjokk  


Mellanalpin region

Mellanalpin region (från ca 1300 m i södra fjällen – 1000 i norra Sverige) utmärks av att hedar och ängar här bryts upp av blockmarker som ökar i omfattning ju högre upp man kommer. Marken är ofta instabil och s.k. flytjordsområden är vanliga. Den korta vegetationsperioden gör att flera växter är vivipara, d.v.s. levandefödare. Hos växter betyder det att fröet utvecklats till en liten planta redan på moderplantan.

Snavvajavre  

Sjön Snavvajavre 1066 möh. Is håller på att gå upp den 16 juli 1982. Sarek

WGS84 N 67° 18' 9.33", E 17° 47' 23.83"

 

 

Högalpin region

Gränsen till den högalpina regionen börjar där lingonriset upphör och det sammanhängande täcket av kärlväxter som man hittar på lägre nivåer slutar. Nivån för var den högalpina regionen börjar ligger på ungefär 1600 meter över havet i de södra fjällen och sjunker sedan ju längre norrut man kommer. I nordnorge går gränsen ofta redan vid 800 meter.

Jotunheimen i juli, Mats Åberg och Lars Theng njuter av utsikten (61.542604, 8.184588)

Djuren på fjället

Eftersom växtlivet är fattigt på de här höjderna måste de djur som förekommer här vara anpassade till en annan färgskala än den man finner på lägre höjder. Fjällripan lever bland grå, lavklädda block och skyddas därför bäst av en gråvit fjäderdräkt. På vintern är den helt vit och nästan omöjlig att få syn på i snön. Dalripa finns längre ned, ända ned i barrskogen, och skyddas därför bättre av en mera brun dräkt. Fjällämmel är kanske det mest kända av fjällens djur. Liksom för alla andra gnagare i snörika områden varierar mängden av den kraftigt. Ungefär vart fjärde år är det så mycket lämlar att de börjar vandra utanför sitt normala utbredningsområde. Under dessa lämmelår är lämlarna så talrika att fjällvandrare till och med kan bli påsprungna av de små gnagarna. Tyvärr verkar det som om lämlarna har påverkats av någon förändring i miljön. Från början av 1980-talet och fram till 2001 inträffade inga stora lämmelår. Detta har fått följder för fjällräven som under perioden endast fick fram några få valpar. Men 2001 fanns det åter gott om lämlar, till glädje för alla de fjällarter som lever på gnagare. Fjälluggla och fjällabb är två fågelarter som brukar lyckas betydligt bättre med häckningen under lämmelår än under vanliga år. På vintern efter ett gynnsamt år med mycket lämmlar kan fjällugglor förekomma även i södra Sverige.

Fjällväxter

Videbuskar är ett vanliga i fjällen och varierar i storlek från någon meters höjd ned till 1 cm. Ovanför fjällbjörkskogen finns ofta ett videbälte där stora områden täcks av videarter, något som ibland gör det besvärigt för fjällvandrare. Myrmarker än vanliga i fjällen och en grupp av växter man lätt lägger märke till ute på de blöta markerna är ullen. Det finns flera arter av ull men allihop känns igen på de vita duntopparna. Några arter finns också på myrar i södra Sverige. Kalkrika marker i fjällen har ofta en lite annorlunda flora. Fjällsippa (Dryas octopetala) gynnas av att det finns kalk i marken och har fått ge namn åt ett särskilt växtsamhälle som kallas Dryashed. En annan växtart på dryasheden är fjällglim som man lätt lägger märke till med sina kuddar av rosa blommor.

Salix reticulata Salix herbacea Selaginella
Nätvide Dvärgvide Dvärglummer
Dryas Dryas octopetala Fjällkåpa
Fjällsippa Fjällsippa efter blomning Fjällkåpa
Pedicularis Hönsbär
Kung Karls spira Hönsbär Fjällglim, Silene acaulis

 

Någorlunda utbredda fjällarter

Aconitum lycoctonum ssp septentrionale nordisk stormhatt
Angelica archangelica ssp archangelica  fjällkvanne
Angelica sylvestris strätta
Antennaria alpina ssp alpina  fjällkattfot
Antennaria villifera lappkattfot
Arctous alpina ripbär
Asplenium viride  grönbräken
Astragalus alpinus fjällvedel
Astragalus alpinus var. alpinus ljus fjällvedel
Astragalus alpinus var. arcticus mörk fjällvedel
Astragalus frigidus isvedel
Astragalus norvegicus vippvedel
Bartsia alpina svarthö
Betula nana  dvärgbjörk
Betula pubescens ssp czerepanovii  fjällbjörk
Bistorta vivipara ormrot
Campanula uniflora  fjällklocka
Carex atrata svartstarr
Carex atrofusca svedstarr
Cassiope tetragona kantljung
Cerastium alpinum ssp alpinum  vanlig fjällarv
Cerastium alpinum ssp glabratum  kal fjällarv
Cerastium alpinum ssp lanatum  ullig fjällarv
Cerastium alpinum  fjällarv
Cerastium cerastoides  lapparv
Coeloglossum viride grönkulla
Diapensia lapponica fjällgröna
Draba norvegica  bergdraba
Dryas octopetala  fjällsippa
Empetrum nigrum ssp hermaphroditum nordkråkbär
Erigeron borealis  rosenbinka
Erigeron humilis  svartbinka
Erigeron uniflorus ssp eriocephalus vitbinka
Erigeron uniflorus ssp uniflorus  vanlig fjällbinka
Erigeron uniflorus  fjällbinka
Eriophorum angustifolium ängsull
Eriophorum scheuchzeri polarull
Eriophorum vaginatum tuvull
Euphrasia salisburgensis ssp salisburgensis lappögontröst
Euphrasia wettsteinii fjällögontröst
Gentiana nivalis  fjällgentiana
Gnaphalium supinum  fjällnoppa
Gymnadenia conopsea  brudsporre
Harrimanella hypnoides mossljung
Kalmia procumbens krypljung
Lactuca alpina torta
Micranthes nivalis  fjällbräcka
Micranthes stellaris  stjärnbräcka
Micranthes tenuis  spädbräcka
Myosotis decumbens  fjällförgätmigej
Oxyria digyna fjällsyra
Oxytropis lapponica lappvedel
Papaver radicatum fjällvallmo
Papaver radicatum ssp laestadianum laestadiusvallmo
Papaver radicatum ssp radicatum lappvallmo
Pedicularis flammea  brandspira
Pedicularis hirsuta fjällspira
Pedicularis lapponica lappspira
Pedicularis oederi  gullspira
Pedicularis sceptrum-carolinum kung Karls spira
Petasites frigidus  fjällskråp
Phleum alpinum  fjälltimotej
Phyllodoce caerulea lappljung
Pinguicula alpina  fjälltätört
Poa alpina  fjällgröe
Pseudorchis albida vityxne
Ranunculus glacialis  isranunkel
Ranunculus nivalis  fjällsmörblomma
Rhodiola rosea rosenrot
Rhododendron lapponicum lapsk alpros
Rubus chamaemorus hjortron
Salix glauca  ripvide
Salix herbacea  dvärgvide
Salix lanata  ullvide
Salix lapponum  lappvide
Salix polaris  polarvide
Salix reticulata  nätvide
Saussurea alpina  fjällskära
Saxifraga aizoides  gullbräcka
Saxifraga cotyledon  fjällbrud
Saxifraga oppositifolia  purpurbräcka
Sibbaldia procumbens  dvärgfingerört
Silene acaulis  fjällglim
Tofieldia pusilla  björnbrodd
Trollius europaeus  smörbollar
Veronica alpina fjällveronika
Veronica alpina ssp alpina vanlig fjällveronika
Veronica alpina ssp pumila högfjällsveronika
Veronica fruticans klippveronika
Viola biflora fjällviol
Viscaria alpina  fjällnejlika

 

 

 

Vindkraft på Middelgrund