Evolution
Begreppet evolution syftar på de förändringar av organismers ärftliga egenskaper som sker. När denna utveckling pågår under lång tid uppstår nya arter. Evolution bygger på två grundläggande mekanismer, variation och urval.
Livets utveckling
Variation och naturligt urval
Inom en art finns en variation i ärftliga egenskaper som gör att alla individer har olika förutsättningar. Variationen uppstår genom mutationer i arvsanlag. De flesta mutationer som sker är inte till någon fördel och vissa kan vara dödliga. Dessa mutationer kommer att sorteras bort under evolutionen. Könlig förökning gör att variationen ökar då anlagen kombineras på olika sätt. Tänk bara på hur olika två syskon kan vara trots att de har samma föräldrar. Det naturliga urvalet ser till att arvsanlag som är till nackdel sållas bort medan de som ger fördelar blir vanligare. I en grupp med individer av samma art är det alltid några som lyckas få något fler avkommor än de andra. Det är inte antalet födda ungar som är intressant utan hur många av dem som överlever tills de själva kan fortplanta sig. För att bli en vinnare i evolutionen måste man själv leva tillräckligt länge, hitta en partner och sedan ge avkomman en bra start i livet. Exemplet beskriver en situation som gynnar specialisering på en viss typ av föda. Under andra omständigheter kan mångsidighet vara bättre. Utvecklingen kan leda mot att arterna blir specialister eller generalister.
Specialister:
Koalan lever nästan enbart av blad från eukalyptus. Dessa blad är svårsmälta och inte populära bland andra växtätare. Fördelen för koalan är att den får ha sin mat i fred och slipper konkurrens. Nackdelen är att den begränsas till miljöer där eukalyptus växer.
Generalister:
Husmus och människa är två arter som bättre än andra har lyckats med att sprida sig till de flesta platser på planeten. En nyckel till framgång är att kunna äta i stort sett vad som helst och att tåla varierande klimat.
Det går inte att fastslå att den ena eller andra strategin är bättre. En viss grad av specialisering kan vara nödvändig, men den ökar artens sårbarhet. Nackdelen med att vara generalist är att man är utsatt för konkurrens. Vad generalisten än försöker livnära sig på finns det en specialist som utnyttjar just den resursen bättre.
Anpassningar till olika föda
Ladusvalan (till vänster) är med sina långa, smala vingar och sin tunna, spetsiga näbb väl utrustad för att fånga insekter i flykten. Likt flertalet insektsätare i Sverige måste den flytta till varmare trakter under vintern. Den robustare gråsparven äter mest frön och skott och har användning för en kraftigare näbb. Fröätare kan hitta mat även vintertid och stannar ofta i Sverige hela året.
Charles Darwin
En av historiens mest omdiskuterade vetenskapsmän är Charles Darwin. När Darwin år 1859 publicerade sin bok "On the origin of species by means of natural selection" ("Om arternas uppkomst genom naturligt urval") väckte den mycket starka känslor. Man kan ur det som står i boken dra slutsatsen att människans förfäder liknade apor och att de under lång tid gradvis förändrades till vad vi nu är. Detta var för många en oerhört stötande idé. Man tog för givet att jorden och alla dess växter och djur alltid hade sett ut på samma sätt sedan de skapades. Tanken att människan är ett djur bland andra var inte tilltalande. Liksom för alla naturvetenskapliga ämnesområden utökas även kunskaperna kring evolutionen genom nya forskningsresultat. Det betyder inte att Darwin på något sätt hade fel, bara att man lägger till detaljer i fråga om de exakta mekanismerna. Att arter utvecklas är sedan länge bevisat. Ibland talar man om evolutionsteorin på ett sätt som om den bara är en obevisad hypotes. Men numera kan var och en själv konstatera att evolution sker. Tänk bara på alla bakterier som utvecklar motståndskraft mot antibiotika. Det råder ingen tvekan om att evolutionens mekanismer fungerar i praktiken. I boken används exempel från djurriket, men evolutionens principer fungerar på samma sätt för alla arter. Om man tänjer lite på gränserna kan man rentav finna samband mellan evolution och utveckling av bilar eller pizzor.
Vad är en art?
Två individer tillhör samma art om de kan få ungar som i sin tur kan få egna ungar. I de flesta fall är det inte svårt att avgränsa arter enligt definitionen, men tveksamma fall finns. En elefant och en åsna ser så olika ut att det är uppenbart att de är olika arter. De kan inte få ungar tillsammans. Åsna och häst är nära släkt och kan få ungar tillsammans. Ungarna är dock sterila och kan därmed inte fortplanta sig. Åsna och häst är alltså olika arter. Hundraser kan se mycket olika ut, men tillhör trots det samma art. Även om skillnader i storlek kan göra parning omöjlig kan de olika raserna med människans hjälp korsas med varandra. Glada (rödglada) och brun glada korsar sig ibland.
Röd glada till vänster och brun glada till höger.
Vindkraft på Middelgrund