Miljökunskap 1 - Historia


Miljökunskap 2 - Jordbrukaren


Miljökunskap 3 - Population


Miljökunskap 4 - Städer och industri


Miljökunskap 5 - Begränsningar


Miljökunskap 6 - Miljögifter


Miljökunskap 7 - Ekosystemtjänster


Miljökunskap 8 - Tungmetaller


Kråka, Corvus corone cornix



Markberedning

Miljökunskap 6
- Miljögifter



Miljögifter

Naturliga gifter kan ha hög akut giftighet, men de orsakar inte miljökatastrofer eftersom de bryts ned och försvinner från miljön. Detta innebär att varken etanol eller aflatoxin är miljögifter. Många industriellt tillverkade ämnen innehåller kemiska strukturer som är svårnedbrytbara i naturen. Om de dessutom har hög giftighet kan de vara potentiella miljögifter.

Typiska egenskaper för miljögifter är:

Giftverkan:
Den kroniska giftverkan är ofta ett större problem än den akuta giftigheten.

Stabilitet:
Ämnet är svårt att bryta ned vilket ger lång biologisk halveringstid.

Bioackumulering:
Ämnet tas upp och lagras i levande organismer så att halterna blir högre än i omgivningen.

Biomagnifikation:
Halterna ökar högre upp i näringspyramiden genom att djuren får i sig mer gift än de kan göra sig av med.

De flesta miljögifter är antingen metaller eller organiska ämnen, dvs. kolföreningar. Nya organiska ämnen tillverkas hela tiden och många testas inte så noga i fråga om miljöpåverkan innan de börjar användas. Metaller är grundämnen och kan inte brytas ned. De har alltid funnits på jorden, men bundna i jordskorpan så att levande varelser inte har utsatts för dem i större mängder. Genom gruvdrift har spridningen ökat. Även ämnen som inte är speciellt stabila kan ställa till med problem. Om spridningstakten är större än nedbrytningshastigheten kommer halterna i miljön att öka och kan komma upp i skadliga nivåer. Ett ämne som just nu ökar i våra vattendrag är sötningsmedlet sukralos som används i många livsmedel. Man har hittills inte sett några tecken på giftverkan, men nedbrytningen är så långsam att halterna av sukralos lär komma att öka.



Gift i en näringspyramid.
Sälar drabbas hårt av miljögifter genom att de befinner sig överst i näringspyramiden. Fett och kolhydrater i födan förbränns av djuren medan miljögifter lagras och förs vidare i näringskedjan. Fettlösliga miljögifter lagras i fettrika organ som lever och nervvävnad. Sälar blir gamla och samlar på sig mer gift än kortlivade djur.

Organiska miljögifter

Många av de kemikalier vi förknippar med miljöproblem innehåller klor (Cl). I periodiska systemet hör klor till gruppen halogener. Brom (Br) är en annan halogen som förekommer i miljöskadliga ämnen. Massaindustrin använde länge klor för att bleka pappers­massa. Vid blekningen klorerades också de ämnen som blev till avfall vid massatillverkningen. ­Avfallet släpptes ut i vattnet där fabriken var belägen och fortfarande finns tjocka sedimentlager utanför de orter där tillverkningen skedde. Avlagringarna innehåller mängder av olika klorerade kolföreningar. Fortfarande känner man bara till en del av de ämnen som finns i sedimenten. Nya varianter uppstår när bakterier bildar nedbrytningsämnen. En grupp av ämnen man har hittat är dioxiner.

Dioxiner

Dioxiner är bland de giftigaste ämnen som människan tillverkat. Vissa dioxiner fanns i växtgifter som spreds under 1960 - och 1970 -talen. ­Användningen ­upphörde efter att man fattat misstankar om att medlen kunde vara cancerframkallande. Dioxiner bildas också vid förbränning av material som innehåller klor, t.ex. PVC-plast (PVC = polyvinylklorid). Tidigare uppstod stora mängder dioxin vid metallframställning där man ­använde skrot som råvara. Orsaken var att det ofta följde med en del plast i skrotet. Även förbränning av osorterat avfall är en dioxinkälla. Som en följd av att sopsorteringen förbättrats har dioxinutsläppen minskat. Även om man har minskat utsläppen av dioxin är inte giftet borta från miljön. Dioxiner är mycket stabila och kommer att finnas kvar länge. Fet fisk som fångats i Östersjön har så hög halt att man inte bör äta den oftare än en gång per vecka. Modersmjölk innehåller små mängder dioxin, men halterna har sedan 1970 -talet minskat för varje år.

Dioxiner
De två dioxinerna ovan ser rätt lika ut. Den övre varianten är mycket giftig. Den nedre är 15 000 gånger giftigare...

DDT

DDT används mot insekter och gör att nervsystemet hos dem inte fungerar på rätt sätt. Människor och andra däggdjur är mindre känsliga än insekter och dödsfall är ovanliga. Medlet användes frikostigt för bekämpning av många slags insekter tills man insåg farorna för ekosystemen. Sedan 1970 -talet är ämnet förbjudet i de flesta länder. DDT används nu återigen mot malariamyggor i vissa tropiska länder. Visserligen vet man att insekter ganska snabbt utvecklar resistens mot giftet, men man hoppas ändå att det ska fungera.


PCB

PCB (polyklorerade bifenyler) är en grupp av ämnen som har använts i många olika produkter. Isoleringsegenskapen och värmetåligheten gjorde att PCB användes i transformatorer längs elledningar i hela Sverige. Det har också tillsatts som mjukgörare i fogmassor för hus. Husen som byggdes under 1960 -talet har ofta sådana fogmassor. Ämnet har en sådan spridning att det fortsätter att läcka ut i miljön under lång tid. PCB har en ganska låg akut giftighet. Det är de långsiktiga effekterna på djur och människor som är oroande. Man kände redan på 1930 -talet till sjukdomsfall i samband med tillverkning av PCB. Senare kom också rapporter om märkliga sjukdomsfall bland tusentals personer som bara hade det gemensamt att de kommit i kontakt med PCB.

Klorerade molekyler
PCB (Polyklorerade bifenyler) är två ihopbundna ringar av kol och väte där vissa väteatomer har bytts ut mot klor. Teoretiskt kan det finnas 209 olika former av PCB. Giftigheten varierar starkt mellan de olika varianterna.

Långsiktiga effekter på djur

Miljögifter är ofta fettlösliga, vilket innebär att de lagras i fettrika vävnader, som lever och nervvävnad.

De vanligaste långsiktiga effekterna på djur är av tre typer:

Hormonstörande

Nervskadande

Cancerframkallande

Det har visat sig att många organiska gifter liknar könshormonerna östrogen och testosteron. När hanliga foster utvecklas får de inte utsättas för moderns östrogen. Moderkakan hindrar östrogenet i moderns blod från att nå fostret. Flera miljögifter fungerar som östrogen, men stoppas inte av moderkakan. Om modern har dessa ämnen i blodet kan de ta sig över till fostret och störa fosterutvecklingen.

Nonylfenol liknar östrogen
Nonylfenol är ett exempel på ett hormonstörande miljögift. Ämnet förekommer i importerade kläder.

En sjö i Florida, Lake Apopka, utsattes för ett stort utsläpp av DDT på 1980 -talet. Senare såg man hur sjöns alligatorer påverkades. Hannar fick missbildade könsorgan och fortplantningen minskade kraftigt. Även andra arter i området drabbades. I Florida finns (fanns) en underart av panter med namnet floridapanter. Idag finns inte längre några fortplantningsdugliga hannar på grund av att de som foster utsattes för DDT. De har alla missbildade könsorgan och ingen eller mycket låg spermieproduktion. Under 1960 -talet skedde en snabb nedgång i sälstammarna i Östersjön, och höga halter av både PCB och DDT mättes upp i sälarna. De skador man kunde se på sälarna var till stor del orsakade av PCB. Under lång tid var nästan alla sälhonor sterila, så även om det fanns sälar föddes nästan inga ungar. Det skulle dröja ända in på 1980 -talet innan sälarna började öka igen.

Minskande halter av kända miljögifter

Flera arter av rovfåglar var till följd av miljögifter nära att försvinna under 1960 - och 70 -talen. DDT, PCB och dioxiner har nu minskat till så låga nivåer att rovfåglarna lyckas med häckningarna lika bra som innan gifterna dök upp. Vi har större kunskaper om miljögifter än tidigare och övervakningssystemet för att upptäcka skadliga ämnen är bättre. Nya ämnen kommer hela tiden och det gäller att vi observerar farorna i tid. Flera av de kända miljögifterna är kolföreningar som innehåller kloratomer. Flamskyddsmedel med brom sprids nu i stor skala. Brom och klor står i samma grupp i periodiska systemet och har liknande kemiska egenskaper. Det finns skäl att tro att molekyler som är farliga när de innehåller klor blir lika farliga om man sätter dit brom istället. Forskare har varnat för ämnena och förhoppningsvis tas de ur bruk innan halterna blivit så höga att de orsakar problem.

DDT leder till minskad häckningsframgång
När nivån av DDT var som högst fick våra rovfåglar fram ytterst få ungar. I takt med att gifthalterna minskat har fåglarnas häckningsframgång ökat och är nu uppe på normal nivå.