Biologisk mångfald 1 Inledning
|
|
|
|
|
Biologisk mångfald |
Globalt |
Förändring |
Odlad mark |
Skogen |
Ölands sjömarker en tidig junimorgon. Mängder med höskallra, honungsblomster och göknycklar står i full blom. På en stolpe sitter en stenskvätta och runtomkring varnar tofsvipor för mig, "inkräktaren". Liksom många andra biologiskt rika miljöer i Sverige är sjömarkerna ett resultat av betande djur, numera mest kor, får och hästar.
Vad är biologisk mångfald?
Gå ut och se dig omkring. Är skolgården asfalterad och ligger i centrala Stockholm kanske du upptäcker ett par duvor, en flock kajor och några lavar på ett träd. Mellan stenarna i en husgrund har kanske mossor gjort det möjligt för en korsört att gro. Ligger skolan istället i Tollarp i Kristianstads kommun, där en kort promenad leder till en ädellövskog på kalkberggrund, kommer du att hitta betydligt fler arter. Till vissa miljöer har många arter anpassats medan andra är artfattiga. Vad är orsaken till att det är så stora skillnader i artantal?
Ett ekosystem där solenergi finns i överflöd är ofta artrikt. Det är en av anledningarna till att tropiska regnskogar och korallrev är artrikare än tundra och djuphav. Komplexa näringsvävar med många arter har ofta ett samband med riklig tillgång på energi. Om någon viktig faktor, t.ex. vatten, är en bristvara blir ekosystemet mindre artrikt.
Tiden är en viktig faktor för bildning av nya arter. Det tar lång tid för arter att utvecklas och det gör att ekosystem som finns kvar under lång tid oftast är mer artrika än mer kortlivade miljöer. Evolutionen bygger på den variation som skapas genom att mutationer sker i cellernas DNA. När mutationer inträffar i könsceller kan förändringarna leda till att nya egenskaper förs vidare till kommande generationer. Egenskaper som förbättrar levnadsmöjligheterna blir med tiden allt vanligare. Efter lång tid har många mutationer inträffat och individerna som lever ser inte likadana ut som sina föregångare för 100000 år sedan.
Variation är ofta en orsak till artrikedom. Om miljön inom ett område är omväxlande och erbjuder många livsmiljöer med olika villkor, kan fler arter finna en egen nisch. En blandskog med många arter av träd har fler arter av insekter och svampar än en skog med bara ett trädslag. Biologisk mångfad kan delas upp i tre delar.
Mångfald av arter och de samspel som finns mellan arter
Mångfald av ekosystem och landskapstyper
Genetisk mångfald i form av variation inom arterna
Fältgentiana minskar i Sverige
Fältgentiana är en av de arter som har minskat mycket starkt under de senaste 50 åren. Minskningen är kopplad till jordbrukets förändring.
Arter och samspel
Historien om trädet som var beroende av att dronten åt dess frön visar hur utrotande av en art kan dra med sig andra arter. Flodpärlmussla kan bara fortplanta sig i vattendrag där laxfiskar finns. Alkonblåvinge lägger sina ägg på den sällsynta växten klockgentiana. Larverna tas om hand av myror som föder upp fjärilen nere i sina bon. När fjärilen efter en vinter kläcks kryper den upp ur gångarna för att para sig och lägga ägg. Skulle myrorna eller växten som den lägger äggen på försvinna så dör fjärilen ut.
Ekosystem och landskapstyper
Alla arter är anpassade för att finnas i en viss miljö. I Sverige är de artrika landskapstyperna ofta knutna till de öppna marker som formats av betande djur och ängsskötsel. Den biologiska mångfalden är rikare i ett varierat landskap med många naturtyper. På många håll i världen minskar nu variationen. Regnskog har till stora delar försvunnit till följd av massiv avverkning. Den nya skogen är annorlunda och har helt andra arter.
Genetisk mångfald
Människan har drygt 20000 gener som i vissa fall är unika för människan. På samma sätt innehåller alla levande varelser unika gener som går förlorade om arten försvinner. Arter som är nära gränsen till utrotning riskerar att tappa en del av sina gener. Varje individ bär på två upplagor av varje gen. Om en art består av få individer sätts en gräns för hur många varianter av varje gen som kan finnas i populationen. Risken för inavelsproblem ökar när den genetiska mångfalden inom en art minskar. Ett annat problem är att förmågan till anpassning minskar. Kor härstammar från uroxen som är en utrotad art. Genom att avla på de djur som nu har önskade egenskaper riskerar man att förlora gener för egenskaper som vi inte efterfrågar just nu. Generna kanske kan bli intressanta i framtiden. Det kan gälla motståndskraft mot vissa sjukdomar eller förmåga att klara svältsituationer. Om man avlar tamsvin är faran med att avla bort gener inte alls lika stor eftersom tamsvinens förfader vildsvinet fortfarande finns kvar och har alla gener i behåll. Skulle man tappa någon viktig egenskap hos tamsvinen kan man korsa in vildsvin igen.
Svensk lantras och en medicinalväxt
Ölandsgås är en gammal ras av tamgås som var nära att bli utrotad, men de två sista gässen räddades. Tamgäss av den typ som ölandsgåsen hör till härstammar från grågås, en vanlig vild gås i Sverige. (Eketorp, Öland) Fingerborgsblomma är en art som har använts för medicinframställning. Dess vetenskapliga namn är Digitalis purpurea och det är hjärtmedicinen digitalis som har framställts ur växten.
Betydelse av biologisk mångfald
Det kan tyckas självklart att man vill ha så stor biologisk mångfald som möjligt. Ju fler arter som finns desto bättre. Börjar man titta närmare på detaljerna blir det svårare. Ingen vill bevara den mångfald av smittämnen och parasiter som orsakar sjukdom och död bland människor. De flesta ställer upp på att rädda de gulliga pandorna, men få försvarar den akut hotade stinkflugan. Det råder delade meningar om vilken nivå av mångfald som är lämplig för de svenska rovdjursarterna. Det går inte att diskutera betydelsen av biologisk mångfald genom att försöka bedöma hur värdefull varje art är. Vi måste se till helheten och mångfalden av livsmiljöer. Ett viktigt argument för att bevara mångfalden av arter är vår bristfälliga kunskap.Vi vet inte vad som kan drabba vår planet i framtiden. Ju större variation som finns desto större är chansen att ekosystemen kan klara de förändringar som sker. Arternas anpassningsförmåga bygger på variation. Vi vet inte vilka arter som är viktigast för ekosystemen. Varje art är inte betydelsefull i den meningen att ekosystemet kollapsar om den försvinner. Näringsväven stabiliseras av att det finns många arter och vanligen fungerar det bra även om några faller bort, men vissa är viktigare än andra. Ekosystem med få arter är ofta känsliga för störningar. Ekosystemen utför viktiga tjänster åt oss. Hur går det med våra fruktodlingar om de insekter som sköter pollineringen dör ut? Det har uppskattats att över 90% av alla de arter som skulle kunna orsaka skador i jordbruket hålls på en låg nivå tack vare fåglar, spindlar, rovinsekter, svampar och virus. Om en viss rovinsekt försvinner kanske vi får massförökning av en skadeinsekt. Många av de läkemedel vi använder kommer ursprungligen från växter, djur eller svampar. Tropiska regnskogar undersöks av läkemedelsföretag i jakten på användbara ämnen med medicinsk verkan. Eftersom dessa skogar försvinner i snabb takt är risken stor att arter som kunde ha använts mot svårbehandlade sjukdomar redan har utrotats.
Åtgärder för att bevara arter
Ungefär 5% av alla växt- och djurarter i Sverige är mer eller mindre hotade. Orsaken är oftast att arternas livsmiljöer försvinner. De arter som bedöms vara hotade noteras i dokument som kallas rödlistor. I kategorin akut hotade arter kan nämnas fjällräv och grönfläckig padda. För att hejda utrotningen måste vi bevara livsmiljöerna för de arter som hotas. Det räcker inte att fridlysa en hotad art om vi förstör den miljö den finns i.
Naturreservat och nationalparker
I Sverige har vi skyddat 9% av landarealen genom naturreservat och nationalparker. Målet är att alla landets arter skall kunna överleva i dessa områden. Syftet med naturreservat är att skydda viktiga naturmiljöer. Det kan handla om en plats där en speciell art förekommer, men ofta är det den totala biologiska mångfalden i en viss typ av ekosystem som är intressant. Sveriges 28 nationalparker finns spridda från Stenshuvud i Skåne till Vadvetjåkka i Lappland.
Sareks nationalpark
Sareks nationalpark i Lappland var en av nio nationalparker som instiftades år 1909 för att bevara vår orörda natur.
Nationalparkerna har avsatts för att skydda ett stycke svensk natur från exploatering. Kommande generationer ska kunna se hur nordiska naturmiljöer såg ut innan de påverkades av människan. Våra största nationalparker, Sarek och Padjelanta, täcker vardera nästan 200000 hektar och består mest av fjällnatur. Av all skyddad yta finns 90% i fjällmiljö. Artrikedomen är större i mer produktiva områden i södra Sverige. Fler områden skulle behöva skyddas i södra delen av landet för att säkerställa miljön för många arter som löper stor risk att försvinna. Marina naturreservat är något man ännu inte har satsat på i samma utsträckning som reservat på land. I de reservat som har högst nivå av skydd är allt fiske förbjudet. Inom skyddade områden ser man många positiva effekter som att fiskarna blir större och bestånden blir tätare. Leken kan fortgå ostört vilket leder till en ökad mängd fisk även i omgivningen utanför reservaten.