Kråka, Corvus corone cornix

Markberedning

Kvävets kretslopp

Kväve används främst i aminosyror som binds samman till proteiner. Trots att kväve är det vanligaste ämnet i luften är det ofta en bristvara för växter och alger. Orsaken är att de inte kan ta upp atmosfärens kvävemolekyler, N2. De använder sig i stället av kväveföreningar som ammonium­joner (NH4+) och nitratjoner (NO3-). Kvävets kretslopp kan förenklat delas upp i två delar.

Från nedbrytning av organiskt bundet kväve
Urinämne från djur och aminosyror från döda organismer bryts ned till ammoniumjoner. Bakterier kan omvandla ammonium­joner till nitratjoner. Växter och alger kan ta upp både ammonium- och nitratjoner och bygga upp nya aminosyror.

Från oorganiskt kväve i atmosfären
Kväve från atmosfären kan tas upp av vissa bakterier och bindas i aminosyror. Processen kallas kvävefixering. När bakterierna dör blir kvävet tillgängligt för växterna. Kväve kan även återgå till N2 i atmosfären genom denitrifikation.

Kvävefixerande bakterier lever ofta i symbios med växter. Baljväxter, till exempel ärtor och klöver, används inom jordbruket för biologisk kvävefixering. En klöverplanta har små knölar på rottrådarna. Dessa så kallade noduler innehåller kväve­fixerande bakterier.

Noduler på vitklöver, Trifolium repens

Denitrifikation sker främst i vattenfylld mark, där det råder syrebrist. Bakterier kan då ta upp syre från nitrat och bilda kvävgas (N2) som går upp i atmosfären. Detta är något som jordbrukare försöker undvika genom att dika ut sina åkrar så att marken blir ordentligt genomluftad. Om marken innehåller syrgas behålls nitrat­jonerna i markvattnet och kan då användas av växter. I kärr och mossar finns växter som anpassats till kväve­bristen genom att fånga insekter och andra smådjur. Sileshår, tätört och bläddror är "köttätande" växter som förekommer i våtmarker. Ammonium kan omvandlas till ammoniak (NH3) som avges till luften. Gasen bildas främst vid hantering av gödsel inom jordbruket. Nedfall av ammoniak ökar kväveinnehållet i områden långt från källan.

Kolets kretslopp Syrets kretslopp Fosforns kretslopp

 

 

Full fart på denitrifikationen. Hornborgasjön 1992