Miljöhistoria


Thumbnail Image 1
Miljöhistoria
Thumbnail Image 1
Energi
Thumbnail Image 1
Klimatförändringar
Thumbnail Image 1
Försurning
Thumbnail Image 1
Miljögifter
Thumbnail Image 1
Mat




Miljökunskap

Miljön och miljöfrågor påverkar oss överallt och praktiskt taget alla delar av naturvetenskapen har någon bäring till de miljöfrågor som diskuteras. Här presenterar vi en översikt om det som diskuteras idag. 


Card image cap
Viktiga delar

Några milstolpar i människans historia Tidslinjen markerar våra tidigare släktingar samt några viktiga utvecklingssteg. Släktet Homo har funnits i nära 2,5 miljoner år. Flera olika människoarter har avlöst varandra. Homo sapiens skildes från Homo erectus för drygt 150 000 år sedan. Vår art har varit den enda av släktet Homo sedan Homo neanderthalensis dog ut för ungefär 30 000 år sedan.


Jägaren och samlaren

  Människan är biologiskt sett ett djur bland alla andra. Vi utvecklades ur någon av de primater som levde för miljontals år sedan. Människan genomgick sedan en utveckling som kom att skilja oss från de övriga primaterna. Vår upprätta gång och vår högt utvecklade hjärna möjliggjorde utveckling av en mänsklig kultur som skiljer sig stort från den antydan till kultur man kan se hos schimpanser. Den föregångare till oss som fanns för 2,3 miljoner år sedan kallas Homo habilis (den händiga människan) och är den första som man vet använde redskap. Dåtidens enkla stenredskap påverkade miljön mycket lite. Möjligen kunde jakten bli något effektivare, men några stora förändringar innebar det knappast. Senare utvecklades Homo erectus (den upprätta människan). De hade mer avancerade stenverktyg och använde dessutom eld. Eld i människans tjänst är känd från 500 000 år gamla fynd. De nya färdigheterna gjorde det möjligt för våra förfäder att effektivare än tidigare tillgodogöra sig omgivningens resurser. Homo erectus var en framgångsrik art som spred sig över stora delar av världen. Homo sapiens uppstod i Afrika och blev en allt skickligare jägare. Bytesdjurens egenskaper utvecklades parallellt med människan och de afrikanska djuren fick allt bättre förmåga att komma undan. På de andra kontinenterna fick djuren inte samma chans till anpassning. När människan koloniserade Europa, Amerika och Australien utrotades på kort tid mer än hälften av de stora växtätarna. I Nordamerika försvann ett sextiotal stora däggdjursarter när människan anlände dit för 10 000 år sedan. Sannolikt utrotades de av människans effektiva jakt som de saknade anpassningar för. På öar där djur inte är vana vid människor är många djurarter oskygga och därmed lättfångade. De arter som har överlevt, som älgen, är numera ganska skygga. Bara älgar som var extra rädda överlevde människans ankomst och alla nu levande älgar härstammar från dessa.  


Card image cap
Egypten

I Egypten fanns en av de första högkulturerna. Genom jordbruket blev människan bofast och därmed kunde riken bildas. Då jordbruket gav ett överskott av livsmedel kunde en del av befolkningen ägna sig åt annat än odling. Byggnadsprojekt som tempel och gravmonument kunde endast genomföras om man hade mat åt arbetarna.


Människan - Jordbrukaren

  För ungefär 10 000 år sedan inleddes det första stora steget i människans miljöhistoria. Då började människor att bruka jorden för odling och boskapsskötsel. Troligen skedde detta i ­nuvarande Turkiet eller Irak. De nya idéerna spreds snabbt inom regionen vid östra delen av Medelhavet. De grödor som odlades i Medelhavsområdet var korn, vete och baljväxter. Ris har odlats i Asien under minst 6 000 år. Senare startade odling även i Mellanamerika. Fick människor det bättre genom att jordbruk infördes? Det verkar inte så. Om man jämför skelett från forntida jägarfolk med dem från tidiga bondekulturer tycks det som om jägarna var längre till växten, hade friskare ben och tänder samt levde längre. De hade oftast en varierad kost genom att de använde allt ätbart som naturen erbjöd. Jordbrukarna var inriktade på grödor de kunde odla och djur som gick att föda upp. Jordbruket innebar att människan började påverka sin omgivning mycket mer än tidigare. Utvecklingen ledde fram till fasta boplatser och städer. Idag används 30 % av jordens landyta till odling och bete. Jordbrukets expansion har lett till att de ursprungliga ekosystemen har trängts undan.  

Card image cap


Card image cap
Odlade växter och tama husdjur

Djurart Antal år som husdjur Ursprunglig region Hund 15 000 Asien (troligen flera platser) Get 10 000 Turkiet - Iran Får 10 000 Turkiet - Iran Gris 8 000 Kina och sydvästra Asien Ko 8 000 Indien och sydvästra Asien Höna 6 000 Kina, Indien Katt 6 000 Medelhavsområdet Häst 4 500 Centralasien Åsna 4 500 Egypten Växtart Antal år i odling Ursprunglig region Korn 7000 ? Östra Medelhavsområdet Vete 6000 Östra Medelhavsområdet Ris 6000 Asien Sojaböna 5000 Östra Asien Lins 4000 Östra Medelhavsområdet Lök 4000 Centralasien Kål 4000 Europa Pumpa 4000 Amerika Majs 2000 Syd- och Mellanamerika Råg 2000 Östra Medelhavsområdet Havre 2000 Osäkert ursprung Potatis minst 500 år Sydamerika Brysselkål sedan 1780-talet Belgien Exempel på husdjur och odlade växter
Hunden är människans bästa vän och dessutom den äldsta vännen. Jägarstenålderns människor drog nytta av vargens sociala kompetens. Get och får tillkom i samband med att jordbrukande kulturer uppstod. Korn, vete och ris hör till de växtarter som odlats längst. Antalet år som anges är minimitid. I de flesta fall är den verkliga tiden längre.


Husdjur

  De första jordbrukarna ägnade sig vanligen åt både husdjursskötsel och växtodling. Domesticering innebär att man tämjer vilda djur och anpassar dem till ett samliv med människan. Alla djurarter lämpar sig inte som husdjur. Flocklevande djur är oftast enklare att tämja genom att de har en naturlig rangordning och kan underordna sig en mänsklig "flockledare". Det första steget kan ha varit att man tog hand om ungar och födde upp dem tills de behövdes som middag. Troligen tämjdes de första hundarna genom att vargvalpar togs om hand. De som blev tama behöll man och till slut hade vargarna blivit hundar. Genom att spara på dem som hade önskade egenskaper inleddes en avel som har gett oss både labrador och tax ur samma vargar. Uroxar förändrades på liknande sätt och blev till kor och av vildsvin blev med tiden tamgrisar. I vissa regioner var förutsättningarna för odling mindre bra och då kom husdjuren att bli den viktigaste födokällan. Utpräglade herdefolk är oftast nomadiska. De har inte fasta boplatser utan strövar omkring med den betande boskapen. Nomadism finns nu på en yta som motsvarar ca 50 gånger Sveriges yta.  



Card image cap
Bofasta

För att nå en viss grad av civilisation krävs att ett ganska stort antal människor slår sig ned på en plats och utvecklar specialicerade funktioner. Det har i alla tider varit viktigt att kunna försvara sig effektivt mot angripare.


Fasta boplatser

  Jordbrukarnas fasta boplatser var befolkade året om och under långa perioder. I böndernas byar var det inte så stor skillnad mellan de olika hushållen. Alla var sysselsatta inom jordbruket och resursutnyttjandet skedde nästan helt på lokal nivå. Åkrar ställdes i ordning genom att skogen röjdes nära byn. Åkern odlades några år tills skördarna minskade när näringen i jorden inte räckte till. Då flyttades odlingen till en ny plats och den övergivna åkern fick återhämta sig. Yrkesindelningen i bysamhällen är vanligen inte så långt driven utan alla deltar i matproduktionen enligt principen om självhushåll. Alla hushåll framställer vad de själva behöver. En viss specialisering mot olika arbetsuppgifter är vanlig. Det finns ofta en smed och någon fungerar som byns hövding. På detta sätt lever fortfarande många folkgrupper. Om inte befolkningen växer för mycket kan samhällen enligt detta mönster bestå i tusentals år. En följd av de fasta boplatserna och den ökade befolkningstätheten blev att smittsamma sjukdomar fick en ökad spridning. Orsakerna till detta var inte enbart att det fanns fler människor på samma plats utan även att människor och djur kom att leva tätt inpå varandra. Många av våra infektionssjukdomar orsakas av smittämnen som från början har överförts från någon av våra husdjursarter. Influensavirus är ett känt exempel. Viruset överförs från gäss, ankor och grisar.  



Card image cap
Monokultur, odling av en art

Modern monokultur med en gammal vetesort, speltvete. (Högestad i Skåne)


Monokulturer

  Mono betyder en och kultur betyder odling. Monokultur innebär att man odlar endast en art på åkern. Vare sig det gäller vete eller granar innebär detta en onaturlig miljö som påverkar andra arter. Avkastningen av jordbruksgrödor är mångdubbelt större i en monokultur än när växterna växer vilt tillsammans med andra arter. Jordbruket var till en början regionalt till sin inriktning. Grödorna anpassades till lokala förhållanden och odlingsmetoder genom att varje bonde valde ut de exemplar som fungerade bäst. På detta sätt uppstod en mångfald av både växtvarianter och husdjursraser. Dessa gamla lantraser och växtsorter har nu till stor del försvunnit och ersatts av några få högavkastande sorter. För 5 000 år sedan odlades en variant av vete som kallas speltvete. Det moderna brödvetet ger betydligt större skörd, men den genetiska variationen är mindre. Risken ökar då för samtidig missväxt på många håll på grund av skadeinsekter eller dåligt väder.  



Card image cap
Konstbevattning

Bevattning av odlingar har förekommit under tusentals år. Det ökar skördarna många gånger om men kan innebära risker, både för de åkrar som bevattnas och för samhällen som förlitar sig på att det alltid fungerar.


Konstbevattning

  För att öka matproduktionen använde man sig tidigt av konstbevattning. De första jordbrukskulturerna växte fram vid floder i områden där nederbörden var låg under sommaren. För att grödorna inte skulle torka ut avleddes flodvatten med hjälp av kanalsystem. Många regioner har drabbats av försaltning av åkermark. Detta är även idag ett vanligt problem då jordbruk bedrivs med hjälp av konstbevattning. Sötvatten innehåller låg halt av lösta salter. Dessutom löser vattnet i marken ut salter ur mineralkornen. I varma områden med liten nederbörd är avdunstningen så hög att saltet inte sköljs bort. Markvattnet rör sig uppåt i jorden till följd av den höga avdunstningen. För att motverka försaltningen krävs dränering av marken så att det tillförda vattnet kan rinna neråt och tvätta bort saltet ur jorden.



Card image cap
Skogar är viktiga för jordbruket 

En åsna söker skugga under ett av de få träden på ön Ios i den grekiska övärlden. Skogen som tidigare fanns i Medelhavsområdet skövlades redan under antiken. Kullarna i bakgrunden täcks av en gles buskvegetation.


Card image cap
Vattentransport 

Städer behöver tillförsel av rent vatten. Romarna löste problemet med hjälp av akvedukter. Bilden visar Pont du Gard i södra Frankrike.


Skövling av skog

  Mycket av civilisationens framväxt har skett på skogens bekostnad. För några tusen år sedan fanns stora skogar i området runt Medelhavet. De växande städerna och den ökande befolkningen ledde till att skogen avverkades för att man behövde mer åkermark. Skogsråvaran användes också till bränsle och byggnadsmaterial. Många träd höggs ned för att användas vid tillverkning av båtar. För en enda stor galär kunde 650 fullvuxna träd behövas. När skogen tog slut nära städerna sökte man sig längre bort. Det har förekommit krig där det främsta skälet har varit att säkra tillgången på virke. Sumerer började använda koppar och brons 3 000 år f.Kr. Gruvdriften och metallutvinningen krävde bränsle i form av ved och träkol. Även detta fick till följd att skog avverkades. Efter avverkningen släpptes betande djur, till stor del getter, på den tidigare skogsmarken. Getter är inte utpräglade gräsätare utan äter det mesta av ris och buskar. Unga trädplantor hör till deras favoriträtter. Skogen fick aldrig en chans att växa upp igen när marken betades. Den kala marken utsattes för erosion från vatten och vind och jordlagret spolades bort. På många håll finns nu bara kala klippor och gles buskvegetation. Ett allvarligt problem är att det lokala klimatet ofta påverkas till det sämre av att skogen försvinner. Skogen ger en ökad luftfuktighet genom att träden avger vattenånga. När träden är borta blir luften torrare och markvattnet avdunstar snabbare. Fenomenet är tydligt i varma områden. Storskalig avskogning kan leda till att även områden långt bort kan få minskad nederbörd. Skogklädd mark har en förmåga att hålla kvar vatten från nederbörden. När skogen försvinner ökar risken för översvämningar då regnvattnet snabbare kommer ut i floderna. I Sverige har vi sedan länge lagar som skyddar skogen. Efter en avverkning är markägaren skyldig att se till att nya träd växer upp. Något sådant skydd fanns inte under antiken även om många insåg problemet. Kortsiktiga intressen fick styra utvecklingen. Idag avverkas regnskogar trots att man känner till de negativa konsekvenserna.  



Card image cap
Städer

Stadens invånare sysslar inte med jordbruk utan har yrken inom handel, religion, hantverk eller byggnation. Invånarna i städerna måste köpa mat, ved och andra råvaror från omgivningen.


Card image cap
Mölndalsån

Mölndalsån utanför Göteborg var viktig för energiproduktion för lokala industrier.   


Card image cap
London

Industriella revolutionen startde i England och lade grunden för den storskaliga världshandeln och tillhörande rovdrift på råvaror.


Card image cap
Handel

Ökningen i handel resulterar i ökad världsekonomi vilket ger fler konsumente osv. 


Städer och civilisation

  Städer Vissa bosättningar växte och kom att utvecklas till de första städerna. Två av de äldsta vi känner till är de sumeriska städerna Ur och Uruk i nuvarande Irak. En stad är något helt annat än en by med bofasta bönder. Stadens invånare sysslar inte med jordbruk utan har yrken inom handel, religion, hantverk eller byggnation. Sociala förändringar sker som medför att samhället blir mer skiktat och att människor delas in i olika klasser. Invånarna i städerna måste köpa mat, ved och andra råvaror från omgivningen. Förutsättningen för städernas existens är att jordbruket i omgivningen kan producera ett överskott. Det finns en risk för att resurserna överutnyttjas till följd av krav på ökade leveranser när befolkningen ökar. Sumererna var beroende av en omfattande konstbevattning, vilket alltid är riskabelt i ett torrt och varmt klimat. Där staden Ur en gång låg breder nu öknen ut sig. En bidragande orsak till att den sumeriska kulturen gick under var att åkermarken fick så hög salthalt att den inte längre gick att odla. Troligen bidrog även klimatförändringar som ledde till minskande nederbörd. Skogsskövlingen i området gjorde situationen ännu värre.

Industriella revolutionen

Nästa stora steg i människans miljöhistoria var den industriella revolutionen som inleddes i England under 1700 -talet. Många länder är fortfarande inte indust­rialiserade i någon högre grad. Den utveckling som startade för 300 år sedan pågår ännu i vissa delar av världen. Den industriella revolutionen har inneburit en ekonomisk utveckling som gjort att varor och tjänster blivit billiga och tillgängliga för fler än tidigare. Mekaniseringen av jordbruket har lett till att några få procent av invånarna kan producera mat för ett helt lands behov, något som tidigare krävde nästan hela befolkningen. En viktig faktor för att öka produktionen var att man började framställa konstgödning industriellt. I USA och många västeuropeiska länder sysselsätter jordbruket nu cirka 3 % procent av arbetskraften. I början av 1900 -talet var andelen 80 %. Den frigjorda arbetskraften kan syssla med masstillverkning av kläder och annat som under självhushållningens tid producerades med mycket möda i varje hem. Även en hel del saker som vi tidigare inte visste om att vi behövde kan nu spridas till alla hushåll.

Billiga varor

Ett exempel på hur den industrialiserade tillverkningen kunde påverka priset på färdiga varor gäller textilin­dustrin. I England utvecklades under 1760-talet maskiner för vävning och tillverkning av garn. Exporten av textilier blev en viktig del av Englands ekonomi. Som en följd av det ökade utbudet av textilier sjönk priset på dessa varor med ungefär 90 % mellan åren 1786 och 1810. När priset för varor minskar samtidigt som invånarna blir rikare ökar konsumtionen. Behovet av råvaror och energi ökar också och det leder till allt större miljöpåverkan. Textilindustrin kommer ofta tidigt i ett lands indust­riella utveckling. Eftersom miljölagstiftning i allmänhet kommer mycket senare innebär det att textilindustrin kan ge upphov till lokala miljö­skador. De kemikalier som används för färgning och impregnering släpps ofta ut i vattendragen utan rening.

Globaliseringen

Från slutet av 1400 -talet gjorde européer långa resor och nya delar av världen ”upptäcktes”. Man nöjde sig inte med att kartlägga jorden utan gjorde också anspråk på landområden som blev kolonier. När världshandeln tog fart började man hämta slavar, porslin, guld och även nya växter som potatis från olika delar av världen. På detta sätt inleddes globaliseringen. I takt med att resurserna uttömdes i de industrialiserade länderna började man hämta allt mer av de råvaror man behövde från andra världsdelar. För att frakta varorna behövde man ha tillgång till effektiva transportmedel. Från början använde man segelfartyg och så småningom tog ångbåtarna över. Med hjälp av dagens billiga transporter som bygger på fossila bränslen är det till och med lönsamt att frakta byggnadssten från Kina till Europa. Även baslivsmedel handlas på en global marknad. De internationella kontakterna innebär ett ökat flöde av varor, tjänster och arbetskraft över hela jorden. Kontakterna mellan länderna ökar genom handel, turism, kunskapsutbyte och politisk samverkan. Globaliseringen kan leda till positiv utveckling. En global livsmedelsproduktion gör att mat kan transporteras för att jämna ut skillnader till följd av missväxt i någon region. Genom att handeln ökar och infrastruktur och industri byggs upp i de mindre industrialiserade länderna, ökar levnadsstandarden för befolkningen där.

världshandel

En stor del av industriproduktionen har flyttats från USA och Europa till låglöneländer som Kina och Indien. Följden blir att förbrukningen av råvaror, energikällor och andra resurser flyttas till de producerande länderna. Även miljöpåverkan ”exporteras” till dessa länder. Vi i Sverige slipper belasta vår miljö med de kemikalier som används vid bananodling. Om vi importerar ris från Indien är det deras vattenresurser som förbrukas, inte våra. Inom en nära framtid kommer de tillgängliga resurserna i alla delar av världen att utnyttjas. Jordens befolkning fortsätter att öka och därmed ökar efterfrågan på råvaror och energi. Tidigare har vi klarat oss genom att det har funnits ”underutvecklade” områden att exploatera. När inga sådana längre finns kvar återstår inget annat alternativ än att skapa ett samhälle som är hållbart på lång sikt.