Klimat -3
Följder av ett ändrat klimat
| IPCC | Konsekvenser för Europa |
Klimatet påverkas av många faktorer och det är svårt att säga exakt vilka förändringar vi kan vänta oss förutom att medeltemperaturen kommer att öka. Forskare inom området är överens om följande:
Förändringarna kommer att vara ojämnt fördelade över jorden.
Nederbörden i redan torra områden kommer att minska medan regnmängderna ökar i de områden som har gott om vatten.
Det handlar om stora förändringar som kommer att bli klart märkbara. Ett problem med klimatförändringarna är att de går fort. Organismer som lever på jorden idag är anpassade till det klimat och den nivå av CO2 som rått under lång tid. Även om nivån inte har varit konstant så har den inte varit så hög som nu på miljontals år. I kapitlet "Ekosystem" beskrevs de biom som har utvecklats som en följd av klimatet på olika platser. Förändrat klimat leder till ändrade förutsättningar för såväl jordbruket som för det vilda växt- och djurlivet.
Global uppvärmning
Under 1900 -talet steg medeltemperaturen på norra halvklotet med 0,6 ˚C. Temperaturökningen beräknas bli 1,4 - 5,8 ˚C under 2000 -talet. Tydliga effekter som att glaciärer smälter är redan nu en realitet. I områden som tidigare fått vatten från glaciärerna i bergen blir vattenbrist under sommaren ett problem. I Schweiz uppskattar man att volymen hos glaciärerna har minskat med 70 % under 1900 -talet. Glaciärerna i Alperna kan vara helt borta inom 100 år. Även inlandsisarna på Grönland och på Antarktis minskar. Medeltemperaturen i Arktis ökade med 5 ˚C under 1900 -talet, betydligt mer än det globala genomsnittet. Havsisen över nordpolen minskar nu så snabbt att det finns risk för att den sommartid är helt borta om bara 10 år. När isen försvinner reflekteras mindre solljus vilket leder till att uppvärmningen går ännu fortare. Vintrarna i Sverige har blivit kortare och mildare. Ytan som täcks av snö under vintern är nu 90 % av den yta som täcktes för 40 år sedan. På sjöarna ligger isen två veckor kortare tid nu än tidigare. Permafrosten i delar av Ryssland har börjat tina. Om tundran tinar innebär det ökad nedbrytning av växtmaterial som varit fruset. Både koldioxid och metangas bildas då i ökad utsträckning och växthuseffekten ökar ännu mer. Om uppvärmningen blir för hög kommer den att förstärka sig själv genom att ekosystemen avger mer koldioxid än de tar upp. Människan har då inte längre någon möjlighet att hejda klimatförändringarna.
Klimatet har varierat
Atmosfärens koldioxidhalt har samvarierat med temperaturen under de senaste 400 000 åren. Under värmeperioderna har jorden haft en hög koldioxidhalt, men aldrig över 300 ppm. Nu är halten över 380 ppm. (Fritt efter USGS)
Havsytans stigning
Havets yta stiger när det rinner ut mer vatten från de smältande landisarna och för att havsvattnet utvidgas när det blir varmare. Havsytan kommer enligt beräkningar att höjas mellan 9 och 88 cm under 2000 -talet. Även om höjningen "bara" blir 9 cm innebär det stora påfrestningar längs lågt liggande kuster. Nederländerna och Bangladesh är två länder som kommer att påverkas av höjd havsnivå. I ett rikt land som Nederländerna kan man bygga högre vallar mot havet, men i Bangladesh finns en risk för att många människor tvingas flytta.
Falsterbo försvinner?
Falsterbonäset är ett av de områden i Sverige som är mest känsliga för höjning av havsytan. Näset är flackt och består till stor del av sand som lätt flyttar på sig med strömmar som förändras när havet stiger.
Kraftigare stormar
Misstankar finns att vi har fått ett mer extremt väder med bland annat fler och kraftigare stormar. Ökad temperatur leder till extremare väderhändelser genom att den totala energin i atmosfären ökar. Högre energimängd leder till kraftigare vindar. Tropiska orkaner uppstår i områden där havsvattnet är minst 27 ˚C. Atlanten söder om ekvatorn har hittills varit för kall för att orkaner ska kunna uppstå där. Våren 2006 hade dock vattnet blivit så varmt att en orkan bildades och drog in över Brasilien med stor förödelse som följd. Det går inte att säga att en enskild storm beror på klimatförändringen. Stora naturliga variationer i vädret gör det svårt att avgöra om det vi ser är en effekt av uppvärmningen. Förutsägelserna pekar dock mot att vi kommer att få fler stormar.
Förändrad nederbörd
När klimatet blir varmare ökar avdunstningen, vilket leder till större nederbördsmängder. Europa har drabbats av översvämningar flera gånger under åren 1996 - 2002.
Översvämningar blir vanligare
Framtidens klimat kan innebära både torka och hög nederbörd. I västra Sverige kommer en ökad nederbörd att resultera i fler översvämningar. Lidköping vid Vänern hade högt vattenstånd i januari 2000. Till höger visas normalt vattenstånd.
Översvämningskatastrofer kan vara tecken på att vissa platser fått ökade regnmängder. Norra Europa förutsägs få mer nederbörd till följd av klimatförändringarna. Samtidigt som vissa områden får mer regn vid ett varmare klimat finns det platser med torrt klimat som blir torrare. Sannolikt kommer torka att drabba större områden än tidigare. Även om inte nederbörden minskar kommer den högre temperaturen att leda till ökad avdunstning så att växterna får minskad vattentillgång. Skördarna kan komma att minska på många platser på grund av torka. Även skyfall drabbar spannmålsodlingar hårt om de inträffar vid fel tidpunkt. Om människor får minskad försörjningsmöjlighet kan resultatet bli ett stort antal klimatflyktingar som lämnar områden där det inte längre går att bedriva jordbruk.