Klimat -
Påverkan på växter och djur
| IPCC | Konsekvenser för Europa |
De djurarter som lever i Arktis är akut hotade till följd av uppvärmningen. När isen försvinner får isbjörnar och många sälar svårt att överleva. Sälungarna tillbringar ofta sin första tid i hålor i isen. I Alperna sprids nu vissa växter högre upp längs sluttningarna och arter som tidigare fanns på topparna har försvunnit. Fåglar häckar allt tidigare och enligt brittiska studier påbörjas äggläggningen nu i vissa fall 8 dagar tidigare än i början av 1970 -talet. I Sverige leder uppvärmningen till att vegetationsperiodens längd ökar. Det betyder att växternas fotosyntes fungerar under en längre period och de kan växa mer. Många växter kommer att sprida sig norrut. Vegetationsperiodens längd mäts noggrant eftersom den är viktig för jordbruket. Mellan 1959 och 1993 ökade längden i södra Sverige med 10,8 dygn. Sommaren 2006 inträffade flera fall av sårinfektioner kring Östersjön orsakade av bakterien Vibrio vulnificus. Bakterien förekommer i havsvatten och kräver minst 20 °C i vattnet för att växa. Den har inte förekommit i Europa tidigare. Vissa parasitsjukdomar, t.ex. malaria, kan komma att spridas i områden som nu är för kalla. Fästingar kläcks vid månadsskiftet mars-april. Om det är kallt under april kommer många av de nykläckta fästingarna att frysa ihjäl. Ett varmare klimat kan leda till att fler överlever. Vissa insektsarter som skogsbruket betecknar som skadedjur gynnas sannolikt av ett varmare klimat. I Nordamerika har man sett hur angrepp av barkborrar blivit allt allvarligare under de senaste åren. Det verkar som om de mildare vintrarna leder till att fler barkborrar överlever den kalla årstiden. Barkborrarna gynnas dessutom av att skogarna utsätts för fler stormar som fäller och skadar många träd.
Röding trivs i djupa, kalla sjöar
Röding förekommer i flera sydsvenska sjöar som Vättern och Unden och kan få svårt att reproducera sig i framtiden på grund av varmare vatten. Andra fiskarter gynnas av uppvärmningen. Artsammansättningen i många ekosystem kan komma att påverkas.
Siklöja är en fisk som anpassats till vårt kalla klimat. Som kallvattenfisk kommer den troligen att missgynnas av ett varmare klimat. Den leker i kallt vatten på hösten så att rommen kläcks på våren när det finns gott om mat för ynglen. Om vattnet är för varmt under hösten dröjer leken vilket leder till att kläckningen förskjuts. Gös gynnas däremot av varmt vatten eftersom den längre säsongen gör att de flesta gösyngel hinner växa så mycket att de blir fiskätare redan under sin första höst. De får därmed lättare att överleva vintern.
Utsikt vid Grövelsjön i norra Dalarna 2006
På tusen meters höjd över havet är det fortfarande kalfjäll i våra södra fjälltrakter. Ny forskning visar dock att träd växer på allt högre höjder. Om 50 år växer det kanske skog här och fjällfloran är borta. I Sälenfjällen, några mil söder om Grövelsjön, växer numera träd över hela fjället. Det betyder att våra sydligaste fjäll inte längre är kalfjäll.
Naturliga klimatvariationer under 400 000 år
Förändrat klimat under drygt 100 år
Små temperaturskillnader gör stor skillnader
Strålningsbalans under året