Biologisk mångfald 5
 |
 |
 |
 |
 |
Biologisk mångfald |
Globalt |
Förändring |
Odlad mark |
Skog |
Mångfald i skogen
Skog är den naturliga vegetationstypen i nästan hela Sverige. Om man låter markerna vara helt ifred från både plog och betande tamdjur kommer det att växa upp skog på de flesta platser. Fjällområden och utsatta kustavsnitt är de enda områden där skogen inte kan etablera sig. I södra Sverige kommer lövträden att dominera även i slutstadiet av successionen. Längre norrut kommer skogen huvudsakligen att bestå av barrträd. Den skog som uppstår genom naturlig igenväxning blir tät och mörk. Så småningom börjar träd att självdö och luckor uppstår i skogen. I gläntorna kan nya träd slå rot och variationen ökar genom att träd med olika ålder växer tillsammans. En skog som inte har påverkats av mänsklig verksamhet på 100 år kallas naturskog. Naturskogar liknar på många sätt de helt orörda urskogar som fortfarande finns på vissa ställen. En urskog har aldrig varit utsatt för vare sig jordbruk eller skogsbruk. I södra Sverige finns mycket lite av opåverkad skog kvar. Mindre än 0,5 % av den svenska skogen är urskog, till största delen fjällbjörkskog och fjällnära barrskog. Hur såg den ursprungliga skogen ut i Europa innan människan satte sin prägel? De naturskogar och urskogar som finns idag saknar en viktig faktor som tidigare bidrog till skogens utformning. För en miljon år sedan fanns många arter av stora växtätare i de europeiska urskogarna. Noshörningar, elefanter och hjordar av visenter skapade den miljö som många av våra växter är anpassade till. Betet gjorde att skogen var betydligt ljusare och öppnare än en nutida naturskog. Halvöppna områden med gräs, buskar och blommande örter var vanliga. Ask och lind är två trädarter som tål att ständigt bli betade genom att de har förmågan att skjuta nya skott om grenarna försvinner ned i en visentmage. Den betade skogsmiljö som skapades har levt kvar ända fram till våra dagar trots att de ursprungliga betande djuren utrotades för tiotusentals år sedan.
Urtidens skogar betades av stora växtätare
Troligen såg urtidens europeiska skogar ut ungefär som på bilden. De betades av uroxar, visenter, skogselefanter och jättehjortar. Halltorps hage, Öland
Tack vare att människan har använt sig av växtätare i jordbruket finns fortfarande ett stort antal växter som är anpassade för att leva i öppna landskap. Därför har de betade skogarna funnits kvar långt efter att de som först skapade miljön försvunnit. En skog som brukas av människor kallas kulturskog. Den typ av kulturskog som fanns förr var liksom urskogen artrik eftersom den var varierad. När man behövde brännved och timmer tog man ned vad som behövdes och skogen fick sedan växa upp igen på ett naturligt sätt. Stora områden betades och ofta gynnades lövträden av detta. En stor mängd olika livsmiljöer i skogen gjorde att många arter kunde finnas. I naturlig, oskött skog finns rikligt med döda träd och grenar som ligger kvar. I död ved lever svampar som insekternas larver kan livnära sig på. Ett rikt insektsliv leder till ett rikt fågelliv. Ju fler insektsätande fåglar som finns desto mindre är risken för att en skadlig insektsart kan bli dominerande.
Modernt skogsbruk
Nuförtiden domineras skogsbruket av storskaliga avverkningar. Maskiner tar ned och kör ut träden. Plantering av nya plantor sköts mekaniskt, vanligen med bara ett trädslag över stora ytor. Planterad granskog täcker nu en stor del av Sverige, även i områden som ligger söder om granens naturliga utbredning. Många skogar är tätvuxna, mörka och likåldriga granodlingar där träden huggs ned samtidigt. Enligt lag får bara 5 m3 död ved ligga kvar per hektar eftersom risken för insektsangrepp annars ökar. Bränder släcks effektivt vilket gör att svampar som lever på bränd ved från träd inte har någonstans att växa. Därmed missgynnas insektsarter som är beroende av bränd ved och de svampar som växer i denna. Vissa växter har frön som gror efter en brand. Brandnäva och svedjenäva är nu mycket sällsynta. Moderna kulturskogar är likformiga och där de täcker stora områden saknas många miljöer som förut var vanliga i skogen. Så artfattiga skogar fanns inte förr.
Kulturskog odlas och sköts
Dagens kulturskogar ser i stort sett likadana ut över hela landet. Oftast används kalhyggesbruk, vilket betyder att alla träd tas bort på en gång. Resultatet blir en kal yta som oftast återplanteras med ett enda trädslag, vanligen gran. För att tillväxten skall bli maximal, räknat i antal kubikmeter trä, röjs och gallras skogen. Om lövträd slår rot tas de bort efter några år. På detta sätt får man minimal variation i skogen vilket missgynnar många arter. Bilden till vänster visar en skog med likåldriga granar. Till höger syns en före detta åker där björk har planterats i räta rader.
Nya metoder förändrar skogens ekologi
Plantering av nya arter
Contortatall i Sverige – ett storskaligt ekologiskt experiment
Tall i contortamiljö – så klarar svensk tall kraftig exponering för contortans skadegörare
Gödsling av skogsmark
Gödsling orsakar långvariga förändringar av skogsmarksvegetationen
