Biologisk mångfald 2
|
|
|
|
|
Biologisk mångfald |
Globalt |
Förändring |
Odlad mark |
Skogen |
Global mångfald
Att arter dör ut är naturligt och normalt ingenting att oroas över. Naturligt artutdöende sker långsamt och fördelat på alla typer av ekosystem i takt med att förändringar sker. I ungefär samma takt som utdöendet uppstår nya arter. Problem blir det om många arter försvinner snabbt. Många utdöenden som sker nu beror på människans framfart. I det tättbefolkade och rika Europa är många arter och naturtyper redan starkt reducerade. När exploateringen av naturresurser nu ökar i hela världen hotas många tidigare orörda miljöer. Den pågående klimatförändringen kan leda till att mellan 30 och 50% av världens arter utrotas. Forskare har analyserat hälsotillståndet hos ekosystem världen över och kommit fram till att många av dem befinner sig under stress. Det är främst två naturtyper som hotas av storskalig utrotning av arter: de tropiska skogarna och korallreven.
Tropiska skogar
Vid början av 1800-talet räknar man med att det fanns ungefär 2,9 miljarder hektar tropisk skog. Nu finns knappt 1,5 miljarder hektar kvar. Tropiska skogar finns av flera typer. Monsunskog, mangroveskog, regnskog och savannskog är skogar som förekommer inom det tropiska klimatområdet. Dessa skogstyper avverkas nu i snabb takt och djur och växter försvinner. De tropiska regnskogarna har större artantal är alla andra biom tillsammans. Skogen har minskat kraftigt sedan 1950-talet. Av de västafrikanska regnskogarna har 90% försvunnit. Amazonas i Sydamerika är världens största område med tropisk regnskog. Även här sker storskalig avverkning. Fattigdomen och befolkningsökningen i tropiska länder leder till ett stort tryck på skogen. Människor lever på det som skogen producerar. Man samlar nötter för att sälja och andra ätliga växter för sin mathållning. Jordbruken, med odlingar och betesdjur, breder ut sig på tidigare skogklädd mark. Ett nytt hot är den ökade efterfrågan på vegetabiliskt fett. Regnskog avverkas för att ge plats åt oljepalmsplantager. Ur oljepalmens frukter utvinns palmolja som används i många livsmedel.
Korallrev
Korallrev utvecklas i varma hav och hör till de mest artrika miljöerna i haven. Reven byggs upp av de små koralldjurens kalkskelett och är viktiga för många fiskarters fortplantning. I håligheter i revet kan små fiskar få skydd mot rovdjur så att de kan växa till sig. Hoten mot korallreven är flera. Klimatförändring med varmare hav skadar korallerna som bleks i varmt vatten. Orsaken är att korallerna lever i symbios med alger som dör i det varma vattnet. Utan algerna dör också koralldjuren. De döda reven bryts snabbt ned av vågorna och då är snart hela ekosystemet borta. Ett av de största hoten är de växtgifter som används i jordbruket. Gifter från åkermarken spolas ut i havet och når korallreven utanför kusten. Koraller växer långsamt och störningar kan leda till att revet bryts ned snabbare än det tillväxer. Dynamitfiske innebär att man smäller av dynamitladdningar i vattnet. Fisken dör eller domnar av och kan samlas ihop. Eftersom fisket sker på revet skadas detta av detonationerna. Turism är också ett problem. Båtar med dykande turister lägger till vid korallreven. Ankare släpas efter båtarna och sliter sönder korallerna.