Ekologi - Flöden och kretslopp
 |
 |
| Ekologi - huvudsida | Ekologiska begrepp |
 |
 |
| Näringskedja | Flöden och kretslopp |
 |
 |
| Kolets kretslopp | Kvävets kretslopp |
 |
 |
| Fosforns kretslopp | Syrets kretslopp |
Energi flödar
Solens strålningsenergi förser jordens ekosystem med energi. Energin flödar genom ekosystemen. Växterna samlar in solenergi vid fotosyntesen och sparar energin i form av energirika molekyler. Andra organismer som lever av det växterna samlat in får ut energi genom att bryta ned molekyler i sin cellandning. I samband med att energin används vid muskelarbete och ämnesomsättning frigörs energin till slut i form av värme. Värmeenergin strålar hela tiden från varma kroppar ut i omgivningen och så småningom ut i rymden. Den energin kommer aldrig att kunna utnyttjas av någon organism utan är för evigt borta från biosfären.
Materia cirkulerar
På jorden sker en cirkulation av grundämnen. Det är nödvändigt eftersom jorden inte tillförs nya grundämnen, bortsett från ett marginellt tillskott i form av meteoriter. Att ämnen cirkulerar betyder att de används på nytt. Atomerna växlar mellan olika molekyler som bildas och bryts ned vid kemiska reaktioner.
Nedbrytningen av en älg startar med tuggare som sönderdelar resterna.
Vissa kretslopp går snabbt medan andra kan ta miljontals år. Kolatomerna i en smörgås kanske redan efter några timmar lämnar kroppen i form av koldioxid i utandningsluften. En koldioxidmolekyl kan tas upp av en morotsplanta i trädgården. En annan koldioxidmolekyl som moroten får tag på kan ha kommit ur avgaserna från en passerande bil. Kolet som finns i kolvätena i bensinen togs upp av växter för 150 miljoner år sedan. Även om grundämnen cirkulerar betyder inte detta att alla kretslopp är perfekta. I många fall kommer mängden av ett grundämne att på lång sikt öka eller minska i biosfären. Under flera miljarder år har vi på jorden haft en transport av kol från atmosfären ned i jordskorpan. Kolet har bundits i form av bland annat kalciumkarbonat i kalksten och därmed försvunnit från biosfären.
Växternas behov av grundämnen
De grundämnen som växten har störst behov av, syre och kol, tas från luften. Väte kommer från vattenmolekyler. Växter tar upp många mineralämnen i form av joner som finns lösta i markvattnet. Makronäringsämnen behövs i större mängd än mikronäringsämnen.
|
|
|
|
| Kolets kretslopp | Fosforns kretslopp | Kvävets kretslopp | Syrets kretslopp |