Miljökunskap 4
- Städer och industri
Städer
Vissa bosättningar växte och kom att utvecklas till de första städerna. Två av de äldsta vi känner till är de sumeriska städerna Ur och Uruk i nuvarande Irak. En stad är något helt annat än en by med bofasta bönder. Stadens invånare sysslar inte med jordbruk utan har yrken inom handel, religion, hantverk eller byggnation.
Sociala förändringar sker som medför att samhället blir mer skiktat och att människor delas in i olika klasser. Invånarna i städerna måste köpa mat, ved och andra råvaror från omgivningen. Förutsättningen för städernas existens är att jordbruket i omgivningen kan producera ett överskott. Det finns en risk för att resurserna överutnyttjas till följd av krav på ökade leveranser när befolkningen ökar. Sumererna var beroende av en omfattande konstbevattning, vilket alltid är riskabelt i ett torrt och varmt klimat. Där staden Ur en gång låg breder nu öknen ut sig. En bidragande orsak till att den sumeriska kulturen gick under var att åkermarken fick så hög salthalt att den inte längre gick att odla. Troligen bidrog även klimatförändringar som ledde till minskande nederbörd. Skogsskövlingen i området gjorde situationen ännu värre
Antikt avlopp
Under huvuddelen av den mänskliga kulturens historia har avfallet från städerna dumpats i närmsta vattendrag. Cloaca maxima (den största kloaken) i Rom är ett av världens äldsta avloppssystem. Här ses mynningen ut i Tibern.
Industriella revolutionen
Nästa stora steg i människans miljöhistoria var den industriella revolutionen som inleddes i England under 1700 -talet. Många länder är fortfarande inte industrialiserade i någon högre grad. Den utveckling som startade för 300 år sedan pågår ännu i vissa delar av världen. Den industriella revolutionen har inneburit en ekonomisk utveckling som gjort att varor och tjänster blivit billiga och tillgängliga för fler än tidigare. Mekaniseringen av jordbruket har lett till att några få procent av invånarna kan producera mat för ett helt lands behov, något som tidigare krävde nästan hela befolkningen. En viktig faktor för att öka produktionen var att man började framställa konstgödning industriellt. I USA och många västeuropeiska länder sysselsätter jordbruket nu cirka 3 % procent av arbetskraften. I början av 1900 -talet var andelen 80 %. Den frigjorda arbetskraften kan syssla med masstillverkning av kläder och annat som under självhushållningens tid producerades med mycket möda i varje hem. Även en hel del saker som vi tidigare inte visste om att vi behövde kan nu spridas till alla hushåll.
Vattenkraft
Den industriella utvecklingen krävde energi och vattenkraften blev viktig. En plats där industrin tidigt utnyttjade vattenkraften var längs Mölndalsån utanför Göteborg.
Billiga varor
Ett exempel på hur den industrialiserade tillverkningen kunde påverka priset på färdiga varor gäller textilindustrin. I England utvecklades under 1760-talet maskiner för vävning och tillverkning av garn. Exporten av textilier blev en viktig del av Englands ekonomi. Som en följd av det ökade utbudet av textilier sjönk priset på dessa varor med ungefär 90 % mellan åren 1786 och 1810. När priset för varor minskar samtidigt som invånarna blir rikare ökar konsumtionen. Behovet av råvaror och energi ökar också och det leder till allt större miljöpåverkan. Textilindustrin kommer ofta tidigt i ett lands industriella utveckling. Eftersom miljölagstiftning i allmänhet kommer mycket senare innebär det att textilindustrin kan ge upphov till lokala miljöskador. De kemikalier som används för färgning och impregnering släpps ofta ut i vattendragen utan rening.
Globaliseringen
Från slutet av 1400 -talet gjorde européer långa resor och nya delar av världen "upptäcktes". Man nöjde sig inte med att kartlägga jorden utan gjorde också anspråk på landområden som blev kolonier. När världshandeln tog fart började man hämta slavar, porslin, guld och även nya växter som potatis från olika delar av världen. På detta sätt inleddes globaliseringen. I takt med att resurserna uttömdes i de industrialiserade länderna började man hämta allt mer av de råvaror man behövde från andra världsdelar. För att frakta varorna behövde man ha tillgång till effektiva transportmedel. Från början använde man segelfartyg och så småningom tog ångbåtarna över. Med hjälp av dagens billiga transporter som bygger på fossila bränslen är det till och med lönsamt att frakta byggnadssten från Kina till Europa. Även baslivsmedel handlas på en global marknad. De internationella kontakterna innebär ett ökat flöde av varor, tjänster och arbetskraft över hela jorden. Kontakterna mellan länderna ökar genom handel, turism, kunskapsutbyte och politisk samverkan. Globaliseringen kan leda till positiv utveckling. En global livsmedelsproduktion gör att mat kan transporteras för att jämna ut skillnader till följd av missväxt i någon region. Genom att handeln ökar och infrastruktur och industri byggs upp i de mindre industrialiserade länderna, ökar levnadsstandarden för befolkningen där.
En stor del av industriproduktionen har flyttats från USA och Europa till låglöneländer som Kina och Indien. Följden blir att förbrukningen av råvaror, energikällor och andra resurser flyttas till de producerande länderna. Även miljöpåverkan "exporteras" till dessa länder. Vi i Sverige slipper belasta vår miljö med de kemikalier som används vid bananodling. Om vi importerar ris från Indien är det deras vattenresurser som förbrukas, inte våra. Inom en nära framtid kommer de tillgängliga resurserna i alla delar av världen att utnyttjas. Jordens befolkning fortsätter att öka och därmed ökar efterfrågan på råvaror och energi. Tidigare har vi klarat oss genom att det har funnits "underutvecklade" områden att exploatera. När inga sådana längre finns kvar återstår inget annat alternativ än att skapa ett samhälle som är hållbart på lång sikt.