Miljökunskap 7
- Ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster
Utan att vi tänker på det är vi hela tiden beroende av
att jordens ekosystem fungerar. Många saker vi tar för
givet är resultat av att kosystemen utför tjänster. Man
delar in ekosystemtjänster i fyra kategorier:
Producerande
Kulturella
Reglerande
Understödjande
Producerande
Producerande ekosystemtjänster är de mest självklara
av tjänsterna. De förser oss med bland annat:
livsmedel,
råvaror och
genetiska resurser.
Odling av växter och uppfödning av djur är beroende
av samma faktorer som bestämmer produktionen
i naturliga
ekosystem. Alla växt- och djurarter har utvecklats
i samverkan med det ekosystem de hör hemma
i. Även om de sedan har förädlats har de fortfarande
anpassningar för miljön i det ekosystem de kom ifrån.
Dromedarernas unika vattenhushållande förmåga hade
inte utvecklats om arten
funnits i fuktiga övskogar.
Många livsmedel hämtas direkt ur ett ekosystem.
Det gäller exempelvis för fisk, skaldjur, viltkött, bär och
svamp. Även jordbruk och andra former av naturbruk
kan ses som ekosystemtjänster.
Större delen av världshaven har näringsfattigt vatten
som inte producerar speciellt mycket fisk per volym. De
mest produktiva havsmiljöerna är korallrev och flodmynningar.
Dessa områden är inte så stora och produktionen
blir totalt sett ganska låg.
Kontinentalsocklar och områden med uppvällande
djupvatten är högproducerande miljöer i havet som
täcker stora ytor. Två av de rikaste fiskevattnen har
historiskt varit Nordsjön och Atlanten utanför Newfoundland,
där enorma mängder torsk har tagits upp
under 100-tals år.Råvaror med biologiskt ursprung är bland annat trävaror
och fibrer som används till papper eller textilmaterial.
Torv och andra biobränslen produceras i ekosystem.
Det gäller även de fossila bränslena, även om detta
skedde för mycket länge sedan.
Bomull är en vattenkrävande art som ofta odlas i varma
och torra områden. Odlingen blir därmed beroende
av
konstbevattning. Ett jordbruk som bygger mer på de
grödor som förekommer naturligt på en plats har förutsättningar
att bli mindre resurskrävande.
Gener som finns i vilda växter och djur är en resurs
som används inom bland annat läkemedelsindustrin.
Fingerborgsblomma (Digitalis purpurea) ligger till
grund för hjärtmedicinen digitalis.
Just nu utvecklas många grödor där gener flyttas till
odlade växter från andra arter. De nya egenskaper som
växterna får hoppas man skall leda till ökad matproduktion,
bättre näringsvärde eller längre hållbarhet.
Kulturella
När det gäller att avsätta naturreservat diskuteras ofta
värdet som skogsbruket går miste om. Värdet som
naturintresserade
människor upplever av att vistas i en
naturskog kan dock inte mätas lika enkelt. Den inspiration
som många människor finner i naturen är mycket
viktig.
Inkomster från turism får en allt större ekonomisk
betydelse. Fjällturism och fisketurism är i hög grad beroende
av de unika naturvärden som finns på många
platser i Sverige.
Många kulturella särdrag är direkta anpassningar till
ekosystemens förutsättningar, till exempel jurtorna på
stäppen i Mongoliet. Mänskliga samhällen har tagit
vara på de resurser som har funnits på platsen. Det
gäller
både mattraditioner och byggnadsstil.
Den samiska kulturen med dess rennäring är utvecklad
i samklang med fjällens sommarbeten och skogslandets övervintringsområden.
Reglerande
Reglerande ekosystemtjänster medverkar till att bevara
stabila förhållanden. Ibland pratar man om ekosystem i
balans, och där kommer dessa faktorer in på ett konkret
sätt. Ekosystemen bidrar till stabilitet genom att:
påverka lokalklimatet,
motverka erosion,
rena vatten,
skapa biologisk reglering och
ta hand om skadliga ämnen.
På många håll har man insett betydelsen av att återställa
skog som försvunnit. Skogar ökar luftfuktigheten
och motverkar ökenspridning. Skogar kan också se till
att regnvatten "fastnar" och rinner iväg långsammare
än om marken kalhuggits. Översvämningar i samband
med skyfall blir mindre om marken inte är kal.
Erosionen minskar tack vare ekosystemen. Mark med
växtlighet klarar sig bättre mot inverkan av vatten och
vnd som kan föra bort jordlagret.
Genom att vattnet inte rinner iväg så snabbt kan mer
vatten rinna ner i marken där det håller sig friskt innan
det tas upp i någon brunn. Naturen gör alltså att dricksvatten
både renas och lagras. Grusåsar som finns på
många platser i Sverige fungerar som filter. Både regnvatten
och vatten från reningsverk rinner genom åsarna.
I sjöar och vattendrag sker också en naturlig rening.
Biologisk reglering innebär att arter inom en näringsväv
motverkar massförekomst av en art som skulle kunna
hota balansen. I naturliga ekosystem finns många
organismer som äter insekter. Därmed minskar risken
för stora insektsangrepp på träd och odlingar.
En viktig reglerande ekosystemtjänst är den denitrifikation
som sker i våtmarker och dammar. Mängden
nitratkväve minskas på ett naturligt sätt.
Miljöskadliga ämnen bryts ned eller göms i sediment
tack vare de processer som sker när näringen förs vidare
genom näringskedjorna. I många fall har vi blivit medvetna
om miljögifter tack vare att vi har märkt att toppkonsumenterna
har skadats. De fungerar som viktiga
indikatorarter som hjälper oss att upptäcka faror.
Stödjande
På lång sikt är ekosystemen viktiga för att jordar skall
bildas som senare kan användas för odling. Det måste
också finnas tillräckligt många arter för att näringsvävar
ska kunna anpassa sig till förändringar. De stödjande
ekosystemtjänsterna är viktiga för att skapa en bas för
fortsatt liv på jorden. Tjänsterna är bland annat:
kretslopp av näringsämnen,
biologisk kvävefixering,
bildning av jordmån,
biologisk mångfald och
resiliens.
Näringsämnen cirkulerar i kretslopp som måste vidmakthållas för oss som lever nu, men också för de generationer som kommer efter oss. Den nedbrytning av organiskt material som hela tiden sker i mark och vatten är en förutsättning för att produktionen ska kunna fortsätta. Biologisk kvävefixering är viktig för att öka produktionen på kvävefattig mark.
Kanske kommer klimatförändringar att leda till att många människor tvingas att flytta till områden i nordliga trakter. De faktorer som leder till att goda odlingsjordar utvecklas blir då enormt viktiga. Jordmåner utvecklas genom samverkan mellan biologiska faktorer och den jordart som finns på en plats. Biologisk mångfald kan ses som en stödjande ekosystemtjänst. Alla jordbruksgrödor och husdjursarter har en gång hämtats ur de omgivande ekosystemen. Sannolikt har vi ännu inte upptäckt alla arter som kommer att visa sig användbara för oss på något sätt. Resiliens är ett begrepp som beskriver ett ekosystems förmåga att klara av förändringar. Om man studerar ekosystem i ett långt perspektiv finns knappast några stabila miljöer. Klimatet växlar och artsammansättningen förändras, både genom evolution och till följd av att arter sprids till nya miljöer. I ett kort perspektiv kan det vara meningsfullt att prata om stabilitet i ekosystem. På lång sikt är resiliensen viktigare då den handlar om hur väl ett ekosystem kan klara av att anpassa näringsväven efter nya förhållanden.
Överutnyttjande
Förändringar som orsakas av vårt utnyttjande av naturens
tillgångar kan leda till att tjänster vi vant oss vid
försvinner eller minskar. Överutnyttjande av skogstillgångar
och naturliga
fiskbestånd är två exempel på hur
vi riskerar att förlora värdefulla ekosystemtjänster.
Under 1900 - talet ledde de allt effektivare fiskemetoderna
till att fångsterna ökade i snabb takt. Sedan år
2000 sker inte längre någon ökning och många fiskbestånd
är hotade. Om populationerna sjunker för
mycket kan det bli svårt för dem att återhämta sig.
På den europeiska kontinenten har skogen försvunnit
under flera tusen år. Goda odlingsjordar skapades
genom avskogning av bördiga marker. Befolkningstätheten
steg och som en naturlig följd minskade skogen
ytterligare.
I tropisk regnskog finns nästan all näring i träden och
växterna i skogen. När skogen huggs ned tas näringen
bort. Värmen och fuktigheten gör att nedbrytningen
går fort, varvid frigjorda näringsämnen lätt rinner bort
med regnvatten. De jordar som blir kvar är näringsfattiga
och skogens ekosystem kan inte förnya sig när
stora områden avverkas.
Lokalklimatet påverkas när man hugger ned regnskogen
på stora ytor. Mindre regn i kombination med
hög avdunstning leder till stora svårigheter för människor
som lever i området.
Erosionen ökar genom att regnvatten snabbt rinner
bort och tar med sig jord. Floderna nedströms den före
detta skogen får ett ojämnare flöde med högvattenperioder
och lågvattenperioder som kan ge problem
med vattentillgången för konstbevattning.
Det mesta av låglandsregnskogen i Sydostasien är nu
borta och har ersatts av oljepalmsplantager, gummiplantager
och allehanda odlad skog. Naturliga fördelar
med skadedjursbekämpning genom biologisk kontroll
minskar och man tvingas istället använda kemikalier.
De naturliga växt- och djurarter som tidigare användes
av befolkningen är i många fall förlorade. Det
handlar inte bara om mat utan också om traditionella
mediciner.
Utrotande av arter
Att arter uppstår och försvinner är helt naturligt och
ingenting som normalt innebär att ekosystemen råkar
i "obalans". Problemet med vår tids artutrotande är att
det går så fort och att vissa arter som tidigare har dominerat
ekosystem försvinner helt på kort tid.
Genom att arter försvinner går genetisk variation förlorad
och takten på förlusten av variation anses nu vara
1 000 gånger snabbare än normalt. Genom att arter
utrotas
försvinner fungerande ekosystem som är viktiga
för människan, men också arter som vi har en direkt
nytta av, till exempel medicinalväxter.
Groddjur är den djurgrupp som är mest hotad. Av de
6 285 arter som finns på jorden är 1 895 hotade till sin
existens. Orsakerna är troligen flera.
Jakt är fortfarande en orsak till att arter utrotas. Spetsnoshörning,
av den västafrikanska underarten, förklarades
utrotad i vilt tillstånd så sent som år 2011. Den
finns kvar i djurparker, men att föda upp noshörningar
är inte helt enkelt. Jakten sker för att en del människor
tror att potensen påverkas positivt av malda noshörningshorn.
Honungsbin är troligen den enskilt viktigaste arten
som människan använder i sin tjänst. Eftersom det på
många platser inte längre finns vilda honungsbin är biodling
viktigt för att pollinering ska ske. Vissa kemiska
bekämpningsmedel påverkar biets orienteringsförmåga.
När bina inte hittar hem till kupan igen dör samhället.
Om bina skulle försvinna helt skulle vissa livsmedel
som frukt och mandel bli sällsynta i våra affärer.
Spridning av arter
Genom att växter och djur transporteras över hela jorden
riskerar vi att få in oönskade nya arter i ekosystem
som inte är anpassade för dem. Ibland sker spridningen
avsiktligt, men ofta handlar det om parasiter och andra
arter som följer med som "fripassagerare".
Under de senaste 50 åren har en parasit på honungsbin,
varroakvalstret, fått spridning över stora delar av
världen. Kvalstret dödar hela bisamhällen om det inte
bekämpas. Varroa kom till Sverige för 20 år sedan och
finns nu i nästan hela landet. Biodlare måste hela tiden
kämpa för att hålla undan kvalstren i bikuporna.
För att öka fiskfångsterna i Victoriasjön planterade man in nilabborre på 1950 - talet. Efter några år märkte man att de inhemska fiskarna började försvinna. Tidigare fanns hundratals olika fiskarter som fiskades av lokalbefolkningen. Många av dessa dog ut och andra minskade med mer än 90 %. Efterhand som nilabborrarna ökade i sjön blev de föremål för fiske. De arter som man tidigare fiskat soltorkades av tradition, men nilaborren är fetare och kan därför inte soltorkas. Konsekvensen har blivit att vedbehovet har ökat eftersom man använder ved för att torka fisken. Kräftpest kom till Sverige i början av 1900 - talet genom import av kräftor. När de inhemska flodkräftorna försvann från sjöarna började man plantera in signalkräftor. Eftersom signalkräftan inte blir sjuk av svampen kunde man snart återgå till det traditionella kräftfisket även i drabbade vatten. Problemet är att så länge signalkräftan finns så kommer kräftpesten att finnas kvar. Signalkräftorna blir inte sjuka, men bär på smittan. Harr och röding har minskat i Vättern samtidigt som kräftorna brett ut sig. Ett möjligt problem är att signalkräftan äter ägg av vissa fiskarter. I samma sjö har också lax planterats in och de ekologiska konsekvenserna är inte helt kända. För några år sedan upptäcktes att rävens dvärgbandmask finns spridd på flera platser i Sverige. Parasiten som angriper levern, kan smitta hundar och i värsta fall även människor. Troligen har masken kommit till Sverige genom illegal import av hundar. Störst risk att bli smittade har hundägare med hundar som springer i skog och mark där smittan finns. Även svamp och bär kan sprida maskägg, men den risken anses liten. Tallvedsnematod är en nordamerikansk maskart som lever i barrträd. I Nordamerika är träden anpassade till rundmasken och överlever i allmänhet angrepp. I Portugal och Japan har masken fått fäste i barrskogar och stora arealer har dött. För några år sedan upptäcktes den i emballagevirke i Sverige. Om tallvedsnematod kommer ut i skogen kan den orsaka miljardförluster för skogsnäringen. Om alla följde de regler som finns för import av djur och biologiskt material skulle riskerna vara mindre.